Syftet med vår uppsats är att belysa de möjligheter och svårigheter som kommuner ser i samband med samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av samverkan mellan kommuner har blivit en nödvändighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar på både likheter och olikheter mellan kommunerna avseende möjligheter och svårigheter med samverkan. En slutsats som dragits är att ett aktivt deltagande och engagemang krävs för att samverkan ska lyckas.

Denna uppsats handlade om vilken inställning lärarna hade till lek samt att se hur leken används i samverkan mellan förskoleklassen och år ett. I vår bakgrund i arbetet har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat samverkan och lek i skolan. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika lärares inställning till lek och hur leken användes i samverkan. Vår undersökning visade att leken i samverkan användes till stor del för att skapa en gemenskap bland barnen. I skola A användes leken i samverkan även som ett lärande där barnen själva fick undersöka och experimentera med olika material.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som är inblandade i arbetet kring våld i nära relationer, vilka faktorer som är viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och då framförallt hur man arbetar för att säkerställa en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet är att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrån teorier om samverkan och organisationsteori..

Samverkan är ett mångfacetterat begrepp och kan förstås och uppfattas på många olika sätt. Därigenom syftar vår studie till att undersöka på vilket sätt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt på vilket sätt kan förändring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer med två respondenter vid BUP och två respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer där samverkan kunde fungera bättre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begränsar inte deras möjlighet att samverkan.

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

SammanfattningI denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan gymnasieskola och hem. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt hur skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigtsom pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer. Över 70 procent av de 35 tillfrågade eleverna känner att föräldrarna är engagerade i deras skolgång, men att ansvaret ska ligga hos dem själva..

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Syftet med vår studie har varit att belysa förekomst och former för samverkan mellan socialtjänsten och BVC i Stockholms stad. Vi har även avsett att belysa hur socialtjänsten ser på anmälningsskyldigheten i förhållande till BVC. Studien baserades på telefonintervjuer med informanter vid socialtjänstens enheter för barn och ungdom i Stockholms 18 stadsdelar. Vi valde att utgå från socialtjänstens perspektiv eftersom de sedan juli 2003 har en skyldighet att aktivt verka för att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn kommer till stånd. Vi har funnit att samverkan mellan socialtjänsten och BVC är mycket vanligt förekommande.

Utifrån svensk krisberedskap och synen på samverkan i lagstiftning och organisationer, framträder bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform där alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn på samverkan framstår som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken är svår att genomföra och kräver både engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrågasatts då det ofta tenderar att omfatta övningar där flera organisationer befinner sig på samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, på utbildningsnivå, mellan blåljusutbildningar studerats i syfte att titta på samverkansformerna mellan studenter och deras syn på samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en gränsöverskridande samverkansövning där studenterna efterfrågar och erbjuder hjälp utanför det egna kompetensområdet. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blåljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .

Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..