Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per år. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhälsoarbetet?. Samverkan, där handikapp- och patientorganisationer är delaktiga i planering av hälso- och sjukvård har varit aktuellt i mer än 35 år, man utvecklade former för handikappråd redan 1970. Ändå finns det mycket lite empirisk forskning på området. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhålla ett vidare perspektiv genom att jämföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrån frågeställningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer påverkar och vilka former finns för samverkan och hur stämmer dessa med existerande teorier? Arbetet är upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material från Storbritannien, en dokumentanalys av material från Stockholms läns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälanav barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn sommisstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. Ivår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats viaanmälningar.

Internationellt sker en utveckling mot att genomföra insatser samordnat med resurser från flera politikområden - både civila och militära. Behovet har uppstått ur insikten att hållbar utveckling i en region kräver användning av olika resurser för att uppnå synergier. Samverkan och samordning mellan civila och militära aktörer enligt syftet ovan brukar i moderna ordalag beskrivas som comprehensive approach. Det praktiska arbetet på fältnivån med samverkan för att uppnå synergier i kontexten comprehensive approach kan sägas innebära samma sak som civil-militärt samverkan.Det övergripande syftet med uppsatsen är att med fokus på det svenska PRT Mazar-e Sharif, förstå de svårigheter som finns vid samverkan mellan civila och militära aktörer, med målet att öka synergier av nationella resurser. Med utgångspunkt från tidigare forskning om militär-civil samverkan samt comprehensive approach, skapas en analysmodell med ett urval av identifierade faktorer, för att beskriva samverkan empiriskt främst utifrån intervjusvar från nyckelaktörer ? chefer eller stabschefer samt civila rådgivare.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. Frågor som undersöks är hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget och lärare på skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mål har varit starkare än det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum.Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt.Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort.

Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig.

Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Syftet med studien var att få förståelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjänsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgångsbärande faktorer och utvecklingsbara områden i samverkan. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad med hjälp av webenkäter. Dataanalysen är genomförd med tematisk analys där olika teman utlästs. Resultaten visar att samverkan upplevs som såväl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur väl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgångsbärande faktorer som respondenterna tar upp, överensstämmer till stor del med tidigare forskning, men även fler goda exempel på framgångsbärande faktorer kommer fram.

Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende när det gäller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat våld, samt hur de ser på fortsatt kontakt med släkt och familj. Studien är kvalitativ och den utgår ifrån en hermeneutisk utgångspunkt där meningskoncentrering har använts för att analysera resultatet. Utifrån frågeställningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter från socialtjänsten och skyddat boende.  Resultatet visar på att socialtjänsten och skyddat boende tänker liknande när det gäller hedersrelaterat våld. Samverkan är en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.