Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik.

The unemployment rate in Sweden is increasing even though there are more and more municipal activation policies established. The activation policies aim is to decrease the unemployment but that is not yet happening. This problem has led us to go through with this study.The aim of this study was, from an organizational perspective, to examine and describe how the interaction works between the Municipal Employment Services, Employment Office and Social Services in a Swedish medium sized municipality. Special focus was upon the legitimacy of the Municipal Employment Services.  This study was based on nine semi-structured interviews with managers and employers within the organizations in this study.

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar på relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör även för föräldrars möjlighet att påverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gå till utifrån två skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tänkande som begränsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi få inblick i föräldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi använt oss av en enkät.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning och bygger på en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns beskrivet personer med funktionsnedsättning i förhållande till kristen tro samt konfirmation, men funktionsnedsättning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhållande till varandra.I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder, handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsättning inte innebära ett hinder då omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsättning innebär ett hinder eller inte. Jag använder mig av definitionen funktionsnedsättning i min uppsats. Det pågår diskussion om att användning av olika begrepp kan bidra till exkludering.

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools.The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors.The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life..

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ?god status? senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården finns två viktiga budskap för en god och säker vård, det ena är att vård och behandling ska ske i samverkan mellan vårdare och patient och det andra är att sjuksköterskan ska utforma individuella vårdplaner. Studier visar att individuella vårdplaner i hälso- och sjukvård i princip är obefintliga och att sjuksköterskor istället utformar standardvårdplaner. Problem: Risken att arbeta med standardvårdplaner är att patienternas delaktighet i vården förbises eftersom standardvårdplaner utformas i förväg genom förväntade omvårdnadsproblem, till skillnad från individuella vårdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. Syfte: Examensarbetets syfte var att beskriva på vilket vis patientens delaktighet framkom i omvårdnadsjournalen vid användning av standardvårdplaner, vid vård av patienter med instabil kranskärlssjukdom. Metod: En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod användes för att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation av tretton omvårdnadsjournaler.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.