Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Child poverty in Sweden is a widespread phenomenon and occurs in diverse spheres in society; at home, in school and in leisure activities. Therefore more professions than just traditional social workers meet this phenomenon in varied areas which creates different comprehensions and abilities to handle the issue among various professions.This study aims to investigate the collaboration between different professions in relation to child poverty in a municipality in Sweden. Represented professions are social workers, teachers, welfare officer, recreation instructor and leaders, special assistant and municipality coordinator. In total eleven persons were interviewed.The results illustrate a good will among the professions to collaborate to improve negative consequences of child poverty. Traditional boundaries between professions are limited since every profession is needed in this collaboration and have the opportunity to use their professional knowledge in a certain field.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

En betydande del av företagshälsovårdens verksamhet består i rehabilitering av anställda vid våra kundföretag som är långtidssjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvård försäkringskassa och arbetsgivare, och vilka förväntningar som finns på rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 12 månader vid ett av våra kundföretag. Ett frågeformulär med 16 frågor besvarades av de sjukskrivna och senare har samma frågor ställt till arbetsgivare och försäkringskassa avseende de sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vård man fått och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen från arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försäkringskassan. Arbetsgivaren ansåg att informationen som stöd för rehabiliteringen från sjukvården var bristfällig i var tredje ärende. Läkarintyg till försäkringskassan betecknades som dåliga endast i några enstaka fall.

Detta examensarbete har utförts i samarbete Statens Fastighetsverk. I dagsläget pågår renoveringen av Nationalmuseum där byggnaden skall återställas till sitt ursprung och ett nytt ventilationssystem skall tillgodose ett stabilt inneklimat för bevarandet av museiföremålen. Examensarbetet undersöker hur de krav som ställs på ventilationssystemet kan kombineras med de begränsningar som byggnadens kulturminnesmärkning medför genom att besvara frågan ?Hur kombinerar man dagens behov av installationer med en kulturhistorisk byggnad utan att påverka det kulturhistoriska värdet?? För att exemplifiera denna problematik presenterar vi ett principiellt lösningsförslag för installationssamordningen till en utvald del av byggnaden.Ventilationsförsörjningen till utställningssalarna på Plan 4 utgör ett av de svåraste samordningsområdena i byggnaden. Det valda utrymmet för lösningsförslaget är bjälklaget på Plan 6 som skall försörja en av dessa salar.

Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okänt tillstånd men ansågs ändå vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har påträffats i något annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillståndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillståndet inte kan förklaras med någon bakomliggande somatisk sjukdom, och att föräldramanipulation av barnen inte kunnat påvisas utan att fenomenet kräver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hänsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera på föräldrastöd eftersom föräldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mående. Syftet med studien är dels att belysa hur kunskapsläget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten.

Ståhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lärarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den här undersökningen är att jag ska undersöka lärarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) på Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i Västra Götalands län, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med både handledare ute på arbetsplatser och yrkeslärare på HR-programmet, eftersom jag då kan få så utförliga svar som möjligt och att de får chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna får olika underlag ifrån skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förändringar och ytterligare förändringar kommer att ske då en bättre samverkan mellan skolorna i Västra Götaland är på gång. Handledarnas och lärarnas syn på kommunikationen vid APU skiljer sig också åt, då handledarna saknar en bättre kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet.Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.