Studien ?Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nätverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög användbarhet kan uppnås på Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan så att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvärlden kan upprätthållas.För att definiera användbarhetsbegreppet har vi utgått från ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för användbarhet. Som underlag för studien har vi använt oss av empiriska studier iform av användningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i närregionen.Resultat visar att hög användbarhet, vad gäller ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse, uppnås genom att utarbeta ett gränssnitt och en terminologi som är anpassad för den specifika målgruppen av användare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra gränssnittet mer lättsamt genom mer färg och interaktion, använda ett språk som avspeglar användaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.

Masonite Beams AB är ett företag som är väl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till främst Norge, men även till de andra Nordiska länderna. Masonite Beams behöver därför skapa nya spännviddstabeller för sina I-balkar med hänsyn till de olika nationella bestämmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjälklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjälklag. Samtliga aktuella länder baserar sin dimensionering på Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spännvidden för ett HI300 bjälklag.

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestämmelser som står i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjänst. Den nya sekretesslagstiftningen är gjord för att vara lättförstådd och lättillgänglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska därför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa två myndigheter och vidare beskriva hur och när sekretessbestämmelser ska gälla eller inte. Det är viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar när allmänna handlingar inte längre ska vara offentliga är tydlig och följer samhällsutvecklingen..

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

De äldre har mer än fördubblats de senaste femtio åren i Sverige. Detta innebär givetvis att viser fler äldre patienter på sjukhusen. Syftet var att genom en litteraturstudie visa ombetydelsen av samverkan och vård- och omsorgsplanering av patienter >65 år har betydelsevid utskrivning från akutsjukvården till hemmet för att förebygga återinläggning.Litteraturöversikten bygger på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades induktivt ochdelades in i olika kategorier: Samverkan/kommunikation, vårdkedja, vårdplanering ochåterinläggning. Resultatet visade att god kommunikation och samverkan mellan olikaorganisationer genererar trygghet i hemmet och i de framtida kontakterna med kommun ochprimärvård.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares uppfattningar kring föräldrasamverkan i förskolan. Frågeställningarna berör förskollärarnas syn på föräldrasamverkan, möjligheter och svårigheter med föräldrasamverkan samt olika samverkansformer som används i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollärarna poängterar att föräldrasamverkan är en viktig del i förskolans verksamhet.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..