Sök:

Sökresultat:

38763 Uppsatser om Samverkan inom vćrden - Sida 26 av 2585

Undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa för elever med funktionsnedsÀttning - sjukgymnastens roll

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

Politisk samverkan mellan kommuner och landsting, bygger den pĂ„ tillit? : En studie av LĂ€ns-SLAKO i Östergötland

Syftet Ă€r att undersöka LĂ€ns-SLAKO, samrĂ„dsorganet inom vĂ„rd- och omsorgsomrĂ„det mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av LĂ€ns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrĂ„det fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger pĂ„ att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingĂ„ende parterna har, för att Ă„stadkomma en fungerande samverkan. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka huruvida graden av tillit pĂ„verkar legitimiteten för LĂ€ns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med LĂ€ns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det Ă€r en lĂ€mplig metod nĂ€r syftet Ă€r att undersöka en nutida företeelse pĂ„ djupet och i dess verkliga sammanhang.

Lek, lÀrande eller lÀrande lek? : SprÄkutveckling i förskoleklass med fokus pÄ sprÄklig och fonologisk medvetenhet

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur lÀrare i förskoleklass arbetar med sprÄkutveckling med ett sÀrskilt fokus pÄ sprÄklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergÄngarna till och frÄn förskoleklass avseende sprÄkutveckling samt sprÄklig och fonologisk medvetenhet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observerat lÀrare i förskoleklass. Resultatet visar att lÀrarnas arbete med sprÄklig och fonologisk medvetenhet sker under sÀrskilda arbetspass medan arbetet med sprÄkutveckling och sprÄklig medvetenhet genomförs dels under sÀrskilda arbetspass men att det Àven integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen Àgnas Ät fri lek.

Samarbete och samverkan mellan förskola och förskoleklass

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur pedagoger och förÀldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergÄngen mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och förÀldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. FrÄgestÀllningarna som vÄr studie har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att övergÄngen mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lÀrt sig i förskolan anvÀnds i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma omrÄde har det framkommit att det under en lÀngre tidsperiod har gjorts försök att fÄ igÄng ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts Àven fram i tidigare forskning att det Àr svÄrt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket pÄ lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid tvÄ tillfÀllen, vÄren och hösten 2013.

HÀstskons boendeenhet : ? samverkan och brukarinflytande i ett boende för personer med dubbla diagnoser

Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende pÄ kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan tvÄ huvudmÀn, socialtjÀnst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs HÀstskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker HÀstskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gÀllande brukarinflytande men Àven ur HÀstskons samverkanspartners perspektiv gÀllande samverkan för mÄlgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkÀtundersökning med de boende pÄ HÀstskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende pÄ HÀstskon och med HÀstskons samverkanspartners.

Hud & HĂ€lsocenter- Redesign av grafiskt material

I den ha?r rapporten har vi underso?kt hur man genomfo?r en re-design av logotyp och hur man kan fo?rmedla ka?rnva?rden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifra?n Hollies Reklambyra? att re-designa Hud & Ha?lsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det a?r inte ovanligt att fo?retag inte fo?rsta?r hur viktigt det a?r att ens grafiska profil a?r uppdaterad och fo?rmedlar det man sta?r fo?r.

Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

FörÀldrars syn pÄ samverkan i förskoleklass : En studie om förÀldrars upplevelser och förvÀntningar

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förÀldrar med barn i förskoleklassen serpÄ samverkan. Detta ÄskÄdliggörs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som inriktar sig pÄ vilkaförvÀntningar och upplevelser förskoleklassförÀldrar har pÄ pedagogerna och vilkaförvÀntningar som stÀlls pÄ dem. För att undersöka dessa frÄgor gjordes enenkÀtundersökning som delades ut till förÀldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras pÄ de 17 besvarade enkÀter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrÄn informanternas upplevelser, förvÀntingar och syn pÄ samverkan.Resultatet visade att informanterna ansÄg att samverkan mellan pedagoger och förÀldrarvar viktigt. Informanterna framhÄller att de deltagit i olika samvekansformer.

Efter utbildning av palliativa ombud : En utva?rdering av mo?jligheter och hinder i arbetet med palliativa fra?gor

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

En del behöver mer för att fÄ lika mycket: En studie om goda grunder för skolframgÄng i gymnasieskolan ur andrasprÄkselevers perspektiv

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

FörÀldrasamverkan pÄ mÄngkulturella fritidshem

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) FörÀldraverksamhet pÄ mÄngkulturella fritidshem. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga hur förÀldrasamverkan fungerar och ser ut pÄ mÄngkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. VÄr studie har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar. - Vad vet förÀldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar förÀldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? DÄ det Àr vÀldigt knappt med tidigare forskning kring detta omrÄde har vi fÄtt förlita oss pÄ de fÄ böcker vi haft, samt böcker angÄende förÀldrasamverkan inom skolan i allmÀnhet. VÄr studie Àr baserad pÄ tvÄ olika skolors fritidshem som bÄda Àr mÄngkulturella, det vill sÀga att det finns mÄnga barn med olika etnisk bakgrund i skolan och pÄ fritidshemmet.

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa - funkar det?

En av de mest debatterade politiska frÄgorna de senaste Ären har varit den pÄstÄtt kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har Àven antalet förtidspensionÀrer ökat. En grupp som inte uppmÀrksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna Àr de mÀnniskor som bÄde Àr sjukskrivna och arbetslösa, och det Àr den gruppen som vÄr uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera försÀkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala lÀn sedan september 2003.

Finansiella Nyckeltal som Prediktor f?r Oms?ttningstillv?xt. Regressionsanalys av finansiella nyckeltal som prediktor f?r oms?ttningstillv?xt hos svenska serief?rv?rvare

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->