Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka civil-militär samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie där litteratur av personer verksamma på plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att många samverkansproblem förekom trots ett genomtänkt koncept ochinsatser för att förbättra samverkan mellan civila och militärer. Vidare framkommer att militärer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori använts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militära aktörers kollektiva identiteter, världsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data.

Sweden has an environmental goal to achieve until the year 2020. To achieve this goal the construction business has to take an initiative to use the modern techniques that are available to lower the energy consumption I buildings. There?s also a debate going on today regarding the energy demands set by the Swedish government through Boverket, some communities throughout Sweden thinks that the demands are to low and have therefore set up own demands regarding energy in buildings.The possibility to construct energy-saving buildings is today very great, with energy-efficient heating-systems and dense climate envelope. The interest to raise energy-efficient buildings have also increased as a consequence that the population have become more aware about their impact on the environment.

 De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet.

Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av samverkansplaner.

Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal fritidshem. Det vi såg var att fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkansarbetet mellan socialtjänsten, polismyndigheten och åklagarmyndigheten fungerade gällande arbetet med unga lagöverträdare. Uppsatsens utgångspunkt var utifrån en fallstudie inom den kvalitativa metoden. Intervjuer utfördes med representanter inom myndigheterna som medförde till en förståelse i ämnet och analyserades sedan med tidigare forskning. Resultatet visade att myndigheterna var nöjda med samverkansprocessen, även om vissa delar i processen kunde ha utvecklats till det bättre. Den tidigare forskningen framhöll att detta inte fungerade mellan myndigheterna samt att utredningarna enligt § 31 LUL hade brister.

Vi har för avsikt att ta reda på vilka polisen samverkar med när det gäller vägrån och lite om hur denna samverkan går till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i västra Götaland och deras länsorder för 2004, som innehåller särskilda åtgärder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i Västra Götaland, skall man beivra vägrån och grova stölder främst genom brottsförebyggande åtgärder i samarbete med externa aktörer. Länsordern innefattar även operativa åtgärder. I denna studie så har vi även använt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgår från att för att brott ska kunna begås så måste det finnas tre element nämligen en motiverad gärningsman, avsaknad av kapabla väktare samt lämpligt objekt.

The purpose of this report was to increase knowledge regarding the co-operation between social services from the perspective of employees at a school. The focus was on the question: ?In the schools view, what is the relevance of co-operating with social services?? The problem was divided into three categories; the value of the co-operation, the schools discourse on co-operation and the balance of power in the co-operation. The scientific topic was addressed using a qualitative survey method at a school. Four people were interview; the principal, the welfare officer, and two teachers.

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen.

Do teachers? expectations of their pupils become a part in the judgement of which grade a pupil will receive in the end?Several of the polical parties in Sweden have recently been argueing that teachers should be able to give pupils a grade in how they behave in school. Several newspapers also have reported that pupils today have gotten lower results for the last few years and more pupils do not get approved in all subjects. Because many of the studies about pupils results focus on the pupils? skills, I deciced to focus on the teachers part in how a pupil get a better grade or not.In the study I have been looking at a small community in the south of Sweden.

Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with.

Sammanfattning Inom de flesta företag finns möjligheter att påverka rörelsekapitalet genom Working Capital Management. Detta kan även förkortas WCM, vilket enligt Deloof (2003) kan definieras som arbetet med att styra företagets rörelsekapital. De flesta företag har dessutom avsevärda summor uppbundna i rörelsekapitalet, vilket medför att WCM har en betydande roll på företagets lönsamhet. I strävan efter att nå ett optimalt rörelsekapital finns det dock risk att företagen drabbas av negativa effekter.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka effekterna av WCM och hur dessa effekter påverkas utifrån hanteringen av WCM.Metod: Studien består av en kvantitativ enkätundersökning riktad till svenska tillverkande företag.Analys: Att frigöra kapital beskrivs som det främsta motivet för att genomföra WCM. Det framgår också att initiativ till beslut om en minskning av rörelsekapitalet är centraliserade och det är sällsynt att initiativ startar i den operativa verksamheten.