Detta arbete handlar om lärare och elevers uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. Denna studie syftar till att lyfta fram lärarnas och elevernas positiva och negativa uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. De frågeställningar som arbetet utgått ifrån är; vilka uppfattningar har lärarna och eleverna på de tre skolor vi besökt angående könsdifferentierad idrottsundervisning? Det innebär att vi även ställt oss frågor som; Vilka elever skulle, enligt de intervjuade lärarna, gynnas av könsdifferentierad undervisning. Vilka skäl anger lärarna och eleverna till varför man ska eller inte ska bedriva könsdifferentierad idrottsundervisning? Den insamlingsmetod som använts för att få svar på våra frågeställningar är intervjuer med strukturerade frågor.

Abstract Syftet med denna studie var att undersöka vad flickor i skolår 9 har för föreställningar om skolämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var hur ser flickor i skolår 9 på skolämnet idrott och hälsa gällande följande områden: Intresse för ämnet? Samundervisning? Bollspelets eventuella prioritering? Självbestämmande och delaktighet. Studien inspireras av Askers artikel (2003) om tidigare forskning gjord vid Örebro universitet, som visar att flickor får lägre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkarna och att idrottsundervisningen i skolan är anpassad till pojkar. Vi gjorde vår undersökning hösten 2005 på en skola i Skåne.

SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning.

SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning.

SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning.

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om Samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och Samundervisning.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning?Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och särundervisning i idrottsämnet. Vad de tycker är bra och vad de tycker är mindre bra med de respektive undervisningssätten. Och om det i så fall finns några skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill även försöka ta reda på om någon av dessa undervisningsformer förstärker de traditionella föreställningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever från en årskurs 4 på en mindre skola i Lerums kommun.

Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är Samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras..

Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna. Metod En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda Samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes på en F-6 skola i år 3 i Luleå kommun under våren 2006. En kvalitativ metod användes där delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för inställning till ämnet idrott och hälsa när det gäller intresset för ämnet och dess innehåll ur ett genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att få svar på detta har följande problempreciseringar ställts: vad har pojkar och flickor för inställning till ämnet idrott och hälsa på högstadiet?, Finns det några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller val av aktivitet, i så fall vilka?, Deltar flickor på samma villkor som pojkarna på idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara Samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om genusperspektivet i skolan, och elevernas inställning till idrott och hälsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplägg och i resultatet visas svaren på enkäter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att inställningen till ämnet idrott och hälsa är mer positivt bland pojkarna.

Syftet med denna undersökning är att studera elevers inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller särundervisning), elevernas ålder eller kön har betydelse för deras inställning till idrott och hälsa. Centrala frågeställningar i studien är:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende på om de haft sam- eller särundervisning i ämnet idrott och hälsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter på hur elever ser på ämnet idrott och hälsa i år 8 på grundskolan och i år 2 på gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser på ämnet idrott och hälsa i skolan?För att undersöka elevernas inställning till idrott och hälsa har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten delades ut på två gymnasieskolor och på två högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.