Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SAMMANFATTNINGTitel:Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelsemed aktier?Nivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:John R Carlsson & Samuel NormanHandledare:Peter LindbergDatum:2011 ? februariSyfte:Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andrainvesteringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet meddenna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa desärdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Ärkommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Densekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt?Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandadtillgångsportfölj?Metod:Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning ochtotalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningenunder mätperioden.

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen.

Demokrati har i olika former under närmare 2500 år varit en del av de politiska system som existerat i världen. Under årens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats från det antika Grekland, som handlade främst om fria mäns rösträtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mänskliga rättigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhällen utan troligen uppstått i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett något komplext och svårdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har även den varierat, från att främst existera i västvärlden har demokrati nu börjat spridas och även förekomma i övriga delar av världen, så som utvecklingsländer, dock under olika förutsättningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och då speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat något efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad händelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var därför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende på hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).