Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje världen att utvecklas eller om IT i stället ökar klyftan mellan industriländer och utvecklande länder. Centralt i min diskussion har varit frågorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas på dialog och Samtycke i stället för våld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rättvis värld. Teoretisk utgångspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation är att skapa ökade sociala relationer som är mer universalistiska till sin natur, mindre ojämlika samt mer känsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete påvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad känslighet för kulturella skillnader.

Personuppgiftslagen (1998:204) är en lag som syftar till att skyddavåra personuppgifter. Huvudregeln i personuppgiftslagen är attSamtycke krävs från den som personuppgifterna tillhör för att de ska fåbehandlas. Till denna huvudregel finns det dock ett viktigt undantagsom stipulerar att om behandlingen är nödvändig får den utföras utanSamtycke, om exempelvis ändamålet uppfyller ett berättigat intressehos den som ämnar behandla uppgiften som väger tyngre än denenskildas intresse av skydd för den personliga integriteten. När ettsådant berättigat intresse ställs mot den personliga integriteten blir enintresseavvägning nödvändig för att avgöra om behandlingen skallvara tillåten eller ej. Det berättigade intresset som upptar dennauppsats är det kommersiella intresset, som exempelvis omfattar ettföretags intresse av att behandla personuppgifter för att via direktmarknadsföring marknadsföra sina produkter.

Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant Samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention.Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings Samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt.Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat Samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

SammanfattningDebatten gällande hur den svenska våldtäktsbestämmelsen ska utformas har pågått under lång tid och är nu återigen uppe för diskussion. Vissa hävdar att tvångsrekvisitet i nu gällande våldtäktsbestämmelse måste ersättas med ett Samtyckesrekvisit. Andra hävdar att bestämmelsen som den utformades efter reformen i juli år 2013 måste få tid att tillämpas innan det kan bli fråga om ytterligare en reformation.Förespråkare för ett införande av en Samtyckesbaserad våldtäktsreglering menar att en sådan utformning av lagstiftningen skulle stärka offrets ställning. Regleringen skulle således förstärka skyddet för den personliga integriteten och självbestämmanderätten.  Förespråkare anser även att Sverige, genom att inte införa ett krav på Samtycke, bryter mot Europakonventionen. Förespråkare anser att EU i den så kallade Bulgariendomen slagit fast att det är nödvändigt att sexuella gärningar företagna utan Samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstånd eller inte.Motståndare å andra sidan hävdar att en Samtyckesbaserad våldtäktsbestämmelse skulle vara svårtillämpad och vansklig.

BakgrundÅldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer.Syfte Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget Samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen.MetodSväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken.ResultatTecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna.

I denna uppsats behandlar jag den rättsliga regleringen som omgärdar kroppsbesiktning och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra denna åtgärd med tvång. Vidare behandlas frågan huruvida kroppsbesiktning får genomföras med stöd av ett Samtycke från den enskilde. Det föreligger ett oklart rättsläge i denna fråga och syftet med denna uppsats är att utreda betydelsen av ett Samtycke från den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rättsliga konsekvenser får det att den enskilde lämnar sitt Samtycke till kroppsbesiktning? Är frågan om Samtycke relevant? I denna del redogörs för de åsikter som framförts i frågan samt mina egna uppfattningar.

Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda.

Demenssjukdomar är ett växande problem till följd av den demografiska utvecklingen i Sverige. I studien har förekomsten av tvång på demensboenden problematiserats. Det har framkommit att det saknas lagstöd för att ingripa med tvångs- eller begränsningsåtgärder mot en dement person i särskilt boende, frånsett LPT och BrB:s nödbestämmelser vilka är ämnade att tillämpas endast i särskilda undantagsfall och i nödsituationer. Den lagstiftning som tillämpas inom demensvården är istället SoL och HSL vilka båda bygger på den enskilde individens Samtycke. Det tvång som förekommer strider i många fall mot grundlagen eftersom lagstöd saknas vilket är problematiskt ur legitimitets- och rättssäkerhetshänsyn..

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv.Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen.

SAMMANFATTNINGBakgrundDen första januari 2015 trädde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. I lagen regleras det att patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vård samt att patientens Samtycke ska inhämtas inför varje beslut angående behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmåga och många läkemedel är de ovan nämnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stärka deras ställning och självbestämmande. Detta ställer vårdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur patienten ska integreras i varje steg av sin behandling.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva vårdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vårdavdelningar bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).MetodFör att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt åtta medlemmar ur vårdteamet på akutgeriatriska vårdavdelningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde.ResultatDet framkom att det fanns problem att bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i Patientlagen (SFS, 2014:821).

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smärta på en postoperativ avdelning och hur åtgärder i samband med smärt-lindring följs upp. Studien genomfördes på Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av journaler för 14 patienter som givit sitt Samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsställande, delvis tillfredsställan-de och bristfällig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gällande dokumentation av smärta. Avsaknad av användning av visuell analog skala, smärtans karaktär och uppföljning av smärtlindring kunde noteras i ett fler-tal journaler.

Syftet med mitt arbete är att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var gränserna för nödvärn går. Jag har även undersökt hur långt gränserna för nödvärn sträcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svårligen kunnat besinna sig? tillämpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gå igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrättens område. Vad gäller nödvärn, putativt nödvärn samt nödvärnsexcess är det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gått igenom då det i sig inte ger en tillräcklig bild över området.

Syftet med studien var att identifiera hur olika mötesplatser kan påverka individer i olika åldrar. En kvantitativ och kvalitativ metod användes och en enkät skickades ut till ca 5000 användare via ett socialt forum på internet. Urvalet bestod av 32 personer i åldrarna 19 till 79 år som gav informerat Samtycke och svarade på enkäten. Av de 32 deltagarna var det 22 kvinnor och 10 män. Deltagarna var bosatta i stora delar av Sverige.