Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

I och med ombyggnationer i Stockholmsförorten Hässelby strand planeras det nu för en restaurering, tillgänglighetsanpassning och utveckling av den befintliga vegetationen i parken Stråket. Tidigast hösten 2008 kommer restaureringen att påbörjas. Parken stod färdig vid mitten av 60-talet men uppfördes enligt stockholmsstilens ideal, vilket var rådande för parker som anlades under 40- och 50-talet. Växtmaterialet från den här tiden behöver i hög grad ses över idag med avseende på bland annat funktion och kondition, vilket också den aktuella parken är i behov av. Syftet med arbetet är att ge förslag på riktlinjer till hur parken ska utvecklas och då med avseende på de mål som också föreslås. För att kunna förstå parkens uppbyggnad och hur stockholmsstilen återspeglas i parken redovisas inledningsvis historik och kulturvärden. För att klargöra om parkens ingående element, funktioner med mera finns en inventering- och analysdel. .

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska händelser på både lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förståelsen hos elever att historiska skeenden påverkar samhället och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhälle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia på många olika pedagogiska sätt. Undersökningen präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, mätinstrumenten bestod av enkäter och observationer. Resultaten visade att eleverna nått kunskaper som i viss mån lett fram till förståelse.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus.Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen..

?En studie i dekadens? är en studie av ghostwritern Neil Strauss och syftar till att med utgångspunkt från de självbiografier han spökskrivit åt celebriteterna Marilyn Manson, Mötley Crüe, Jenna Jameson och Dave Navarro undersöka en ny typ av populärkulturellt och samtida författarskap. Studien belyser hur Strauss på ett framgångsrikt sätt förflyttat författarens position och tagit på sig ett ställföreträdarskap för dem han skildrar och den dekadenta värld de verkar inom..

AB Svenska Spel innehar ett statligt reglerat monopol på den svenska marknaden för vadslagning på idrott (undantaget trav- och galoppsport). Ny teknik hotar emellertid spelmarknadsregleringen då en ny alternativ spelmarknad etablerats på Internet. Syftet med uppsatsen är att analysera den svenska marknaden för sportvadslagning samt undersöka huruvida marknaden har förändrats i och med framväxten av en global Internetspelmarknad. Metoden som används är att jämföra spelvillkoren hos Svenska Spel med två aktörer på den interaktiva spelmarknaden för att därmed söka svara på huruvida Svenska Spel tar ut ett överpris för sina produkter. Dessutom görs en jämförelse över tiden, det vill säga en analys av huruvida Svenska Spel har bemött den tilltagande konkurrensen.

Syftet med min studie är att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gällande de två gymnasiala ämnena svenska och svenska som andraspråk. Fokus ligger på elevernas upplevelser av det skönlitterära arbetet inom vartdera ämnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de två ämnena. Studien har genomförts via en enkätundersökning där tre undervisningsgrupper i ämnet svenska fått representera ämnet svenska och två undervisningsgrupper i svenska som andraspråk fått representera det ämnet. Utfallet presenteras utifrån ämne och ger resultatet att andraspråkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. Andraspråkseleverna tycks även uppleva att skönlitteraturundervisningen är anpassad efter deras förutsättningar och intressen i högre grad än de elever som läser ämnet svenska.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Henning Berger (1872 ? 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av få ihågkomna författare från 1900-talets första årtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har främst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, särskilt i Där ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. Framställningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140 VT 2015Handledare: Elisabet Engdahl.