Conversation Analysis (CA) is a tool to facilitate analysis of everyday conversations. A small number of studies have used CA as an intervention for people with aphasia and have seen positive effects as an outcome of the intervention. The authors of the present study have not found any other studies where CA was used as an intervention in other target groups. The purpose of this study was to investigate if CA may be used in intervention with an adolescent who uses Bliss. The main participants in the present study, which the intervention was based upon, were a sixteen year old girl who communicates through Bliss, and her assistant.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och Samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och Samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

De metoder som används i de studerade svenska intervjuerna (?Lördagsintervjun? och?Sverker rakt på?) för samman reportern och politikern istället för att visa på oberoende. Denfrågeteknik som används skapar intimitet snarare än konfrontation och därför ställs intemakten till svars. Detta görs i uppsatsen tydligt genom en jämförelse med brittiska politiskaintervjuer.I uppsatsen analyseras sex etersända politikerintervjuer från fyra teoretiska perspektiv - detnormativa journalistiska perspektivet, Samtalsanalysen, retoriken och maktanalysen. Breddenpå frågorna tydliggör hur de olika intervjuarna ställer sina frågor och hur de fungerar med deolika intervjupersonerna.

Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet.

Afasi medför en språklig och kommunikativ begränsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar.

Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande.

I institutionella samtal såsom närståendesamtal mellan en logoped, en närstående till en person med afasi och personen med afasi råder en asymmetri gällande maktförhållandet. Asymmetrin som uppstår i det institutionella samtalet kan innebära att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förståelse som en dynamisk process och när förståelsen innebär ett problem i konversationen störs den pågående aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstått genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier används i närståendesamtal är ett relativt obeforskat område och ett viktigt område då närståendesamtal är en vanligt förekommande för logopeder.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kön görs i sex stycken vägledningssamtal på gymnasiet. Med stöd av några utvalda könsteoretikers forskning analyseras samtalen som utförts av tre stycken olika studie- och yrkesvägledare på tre stycken olika gymnasieskolor. Varje studie- och yrkesvägledare samtalade med en tjej och en kille i årskurs tre och deltagarna valde själva ut vilka elever som spelades in på band. Resultatet pekar på att studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt delvis skiljer sig åt beroende på elevens kön. Genom att undersöka samtalsinnehållet och jämföra detta med normativa föreställningar om kön så ges olika exempel på hur kön görs i samtalen.

Language impairment affects the ability to communicate. Children with languageimpairment have difficulties in using language in interaction to various degrees, and the contributions of the conversational partner are of great importance. The use of languagein interaction can be analysed by means of conversation analysis. The purpose of thepresent study was to study interaction of a group of pre-school children with language impairment with four different conversational partners. These were a peer with languag eimpairment, a peer with typical language development, a pre-school teacher and a parent.

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av demest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ?Alex ochSigges podcast? samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ?Filip och Fredrikspodcast?. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manusså som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personligasamtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektivgranska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det.Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan.Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentligapodcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hurhomosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknarvarandra ur dessa aspekter.