Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion.

Massmedia är idag torget där det offentliga samtalet förs och som sådant är det mansdominerat. Som maktfaktor i detta offentliga rum bär media på ett ansvar. Hos det regionala nyhetsprogrammet Västerbottensnytt finns en modell som syftar till att skapa jämvikt mellan kvinnor och män i sina nyhetssändningar. Jag har studerat hur den redaktionella personalen på Västerbottensnytt arbetar med och utifrån denna modell.Den teoretiska grunden för uppsatsen vilar på fyra pelare där den första beskriver feminismen som medie- och kommunikationsvetenskaplig teori. Nummer två behandlar feminismen i Sverige ur historiskt och politiskt perspektiv och den tredje delen ser på jämställdhet i media.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur åtta andraklassare väljer att bygga då de ställs inför två olika miljöer. Jag undersöker saken genom två observationer, och kompletterar med två gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn där barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och häftmassa. När jag observerar barnen och deras val av bygge märker jag om de väljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de väljer att titta på andras byggen, det som jag i den här undersökningen benämner att tillämpa konformitet. Min strävan är att se vilka faktorer som påverkar barnen att välja det konstruktionssätt som de använder.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Obstruktiva lungsjukdomar orsakar lidande för många människor. Andningen kan bli så påverkad att människor inte får luft. För personer som lider av astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och som dessutom röker är rökstopp av betydande vikt, eftersom båda sjukdomarna förvärras vid fortsatt rökning. Flertal forum finns som erbjuder råd och stöd att sluta röka och förbli rökfria, men många människor väljer att sluta röka på egen hand. Svårigheter med att sluta röka är att många människor upplever abstinens som gör att de faller tillbaka och börjar röka igen.

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv.Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen.

Syftet med föreliggande studie var att studera de avdramatiserande strategier som förekommer under logopedisk afasi- och barnintervention samt att jämföra dessa interventionstyper. Vidare syftade studien till att beskriva hur dessa strategier påverkar interaktionen mellan logoped och patient.Vald analysmetod har influerats av Conversation Analysis (CA) eftersom det är en metod som kan användas för studier av interaktionen mellan människor. Materialet för analysen har utgjorts av sex samtal inom afasiintervention och åtta samtal inom barnintervention.Vid analysen av materialet till föreliggande studie blev det tydligt att det främst är logopeden som använde avdramatiserande strategier och detta skedde något oftare inom barnintervention än inom afasiintervention. I samma material var det relativt ovanligt att patienten använde avdramatiserande strategier. I de fall detta förekom bland patienter var det för att skydda sitt eget ansikte, till skillnad från logopedens användning som främst syftade till att skydda patientens ansikte.I resultaten framkom inga större skillnader gällande vilka avdramatiserande strategier som användes, däremot fanns skillnader i hur ofta de användes samt i hur de tillämpades.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur åtta andraklassare väljer att bygga då de ställs inför två olika miljöer. Jag undersöker saken genom två observationer, och kompletterar med två gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn där barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och häftmassa. När jag observerar barnen och deras val av bygge märker jag om de väljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de väljer att titta på andras byggen, det som jag i den här undersökningen benämner att tillämpa konformitet. Min strävan är att se vilka faktorer som påverkar barnen att välja det konstruktionssätt som de använder.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Titel: Musik, media och genus - en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarandemönster i intervjuer med musikartister.Författare: Fredrika Frimanson och Elin FriskKurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 49 sidor (exklusive bilagor)Syfte: Att undersöka på vilka sätt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt ochkvinnligt i intervjuer med soloartister av båda könen i radio.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Sex radiointervjuer med musikartister tagna från inslaget Kronologen i Musikguiden iP3, år 2012.Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med musikartister av båda kön har vi inte funnitnågot tydligt tecken på att intervjuaren medvetet behandlar män och kvinnor olika på grund avderas kön. Det finns däremot vissa fall i intervjuerna där genusdimensionen påverkar inriktningenpå frågorna. Inte bara intervjuaren är aningen genusbevarande utan det är även de personer som blirintervjuade. I högsta fall är det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotypermedan det är en bredare variation bland männen. Reaktionerna från intervjupersonerna visar på attbåde kvinnor och män aldrig motsäger sig en könsbrytande stereotyp medan de å andra sidanflerfallet gånger motsäger sig könsbevarande stereotyper.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, från 25 miljoner år 2000 till vad som beräknas uppgå till 63 miljoner år 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner där den kognitiva förmågan inklusive kommunikation är påverkad. Högtekonologiska hjälpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens är i nuläget ett outforskat område med begränsad evidens där få studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes på ett boende för personer med demenssjukdom där sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.