Sökresultat:
501 Uppsatser om Samtala - Sida 4 av 34
Skriftlig huvudräkning: en metod att utveckla elevers tankestrategier i huvudräkning
Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudräkning genom undervisning i skriftlig huvudräkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjätteklass med 16 elever i älvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i två grupper med åtta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfällen arbetade vi med att Samtala om olika strategier i skriftlig huvudräkning och hur de kan användas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjälp av skriftlig huvudräkning.
Man måste inte tro nånting ? men man måste samtala : Ärkebiskop KG Hammars syn på kommunikation och språk
Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology.
Trulle, Kiwi, Mini och andra metoder En studie om läsinlärningens förutsättningar
Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer det finns som påverkar elevens läsinlärning. Pedagoger har stora mängder av material att välja på, och vi undersöker varför pedagogerna väljer som de gör. Genom att intervjua och Samtala med ett antal verksamma pedagoger och utbildare av pedagoger på lärarutbildningen i Malmö så skapar vi en bild av de förutsättningar läsinlärningen har idag, relaterat till dessa yrkesområden. Nya styrdokument samt en ny lärarutbildning ger förändrade förutsättningar för lärande. Vårt resultat visar att oberoende av utbildning så rådfrågar aktiva pedagoger i första hand sina kollegor när det gäller didaktiska val och val av material, men ingen pedagog menar att detta är ett problem..
Naturen - en del av förskolan : Hur naturen kan användas för att nå barns utveckling och lärande
Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och Samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.
Pedagogers syn på barns bildskapande i förskolan
I denna studie belyser vi hur pedagoger ser på bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla är utbildade förskollärare varav en av dem är utbildad ateljérista. För att undersöka området närmare har vi använt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebär att deltagande pedagoger fick möjligheten att Samtala fritt och öppet på de frågor som ställdes. Pedagogernas svar har därefter jämförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader på bland annat pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur användningen av bildämnet sker i verksamheterna. Studien belyser även hur den skapande miljön ser ut på förskolorna samt materialets tillgänglighet..
Empati i förskolans vardag - En kvalitativ studie om hur pedagoger stödjer barns utveckling av empati
Empati är en medfödd förmåga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, genom att känna igen känslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmåga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling är det viktigt att personalen ger stöd i de känslomässiga situationer som sker på förskolan. Det är också viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra människor.
Förlusten av ett bröst - om kroppsbild och sexualitet efter mastektomi. Bröstcancerdrabbade kvinnors tankar och upplevelser samt behov av stöd och kommunikation med sjuksköterskan.
Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den främsta behandlingen är kirurgi, där mastektomi är en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvävnad och vävnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos är detta ett ingrepp som även påverkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan är sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förståelse för vilken betydelse sexualiteten har för patientens välbefinnande.
Skönlitteratur ? ett redskap mot mobbning?
Syftet med denna studie har varit att undersöka om arbete med skönlitterära verk om mobbning kan påverka elevers attityder till mobbning. Studien genomfördes i en gymnasieklass år 1, där nio elever ingick. Efter att ha läst utdrag ur skönlitterära verk och sett en film, som alla behandlade ämnet mobbning ur olika perspektiv, har eleverna Samtalat om och i skrift reflekterat över begreppet mobbning och om sina egna erfarenheter om detsamma. Efter en serie på fyra dubbellektioner, genomfördes tre intervjuer. Resultatet visade att eleverna inte upplever att deras attityder till mobbning förändras nämnbart efter att ha arbetat med texterna.
Vad ryms i en ask? : en undersökning om handarbete som plattform för samtal och deltagande
Det här är en undersökning om hur handarbete kan användas som ett förfaringssätt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste åren framträtt för att beskriva den punkt där handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mån återbruksdesign nämnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men även mer specifika politiska ställningstaganden belyses. Den här undersökningen har tagit avstamp från craftivistiska metoder och de frågeställningar som behandlats är: Hur kan man med hjälp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik fråga när de utifrån denna plattform ges möjlighet att reflektera och Samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det är möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frågor, något som senare kom att revideras.
Miljö- och naturarbete i förskolan : en studie om hur pedagoger genomför miljö- och naturarbetet i förskolan
Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och Samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.
Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med barn som har cancer.
Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att Samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå.
Gerotranscendensteorin och dess implementering i omvårdnaden av äldre: systematisk kunskapsöversikt
Syftet med detta arbete var att beskriva teorin om gerotranscendens och dess implementering i omvårdnaden av äldre. Frågeställningarna vi utgick ifrån var: Vad innebär gerotranscendens? Hur kan teorin implementeras i den praktiska omvårdnaden av äldre? Metoden vi använde var systematisk kunskapsöversikt. Teorin om gerotranscendens inför en ny förståelse om åldrandets process. Denna process medför en förändring av den äldres definition av verklighet från en materialistisk och rationell syn på omvärlden till en alltmer kosmisk och överskridande syn vilket för med sig ökad livstillfredställelse.
Hur arbetar lärare aktivt med läsutveckling inom förskolan?
Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder.
Kvinnliga och manliga gymnasieelevers upplevelse av hur de mår och hur de använder alkohol
SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår. Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi.
Då brukar han slå först och sen slår jag tillbaka
Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen Samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.