Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

At the workplace, different types of discussions take place, where employers meet members of staff. Some of these discussions take the form of an employer correcting a member of staff; that is the employer wanting the member of staff to change his/her behaviour. The correcting discussion has a very important role within labour legislation as it is often this measure that the employer takes to bring about change. If this does not happen then more severe disciplinary measures like a warning or giving notice will be necessary. This paper is about the employer's role in the corrective discussion. How an employer can work with the corrective discussion but also what effects can be experienced due to the discussion. To understand how an employer experiences the corrective discussion, 98 employers within a municipality have received a web questionnaire via the computer program Esmaker. Of these employers 68 answered the questions, which is a response of barely 70%.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan användas som arbetsmetodik i näringslivet för att arbeta med självkänsla i en personalgrupp. Den frågeställning jag använt mig av är vilket värde en personalgrupp finner i att arbeta med självkänsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag använt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama där man fokuserar på individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att få svar på detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp på ett företag i Malmö där jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med två av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama är en utmärkt metod att använda sig av i syfte att arbeta med självkänsla.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

Lysande relationer är ett projekt som har sin utgångspunkt i temat relationer, människor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervärde med syfte att frammana reflektion över våra relationer till andra människor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer där möten mellan människor sker och skapar en förutsättning för lysande relationer.Produkterna är en klädhängare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. Här bidrar ljuset som en gemensam nämnare i de tre produkterna som en symbol för värme, känslor och förändring i situation. Lysande relationer är ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som händer när brukaren interagerar med produkter. Det är inte produkterna i sig själva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervärden tillför när brukaren använder produkterna.

I detta examensarbete beskrivs de drag som kännetecknar de barn som har diagnosen Asperger syndrom. Vidare ges förslag på hur man som lärare eller kanske annan vuxen på skolan kan göra för att underlätta för dessa barn i skolsammanhang. Arbetet har till stor del varit en litteraturstudie, men även referat från föreläsningar om Asperger syndrom och ett strukturerat samtal med en lärare har använts..

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

"Syns du inte - finns du inte. SEO best-practices och utvärdering." handlar om sökmotoroptimering. Arbetet har som sitt mål att undersöka i fall det finns några rekommenderade best-practices för att lyckas med sökmotoroptimering. Arbetet tar också upp olika metoder för utvärdering av SEO-ansträngningar.Som webbutvecklare jobbar man med att ta fram webbsidor och vill att dessa ska bli hittade av målgruppen därför kändes det valda ämnet relevant och intressant.Resultatet innefattar en sammanställning av rekommendationer/best-practices från tre olika källor. En del rekommendationer har testats för att verifiera deras effektivitet samt för att undersöka i fall sökmotoroptimering är svår att tillämpa i praktiken.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ?Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken?. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat.

Lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar är några av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn är beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt främjar deras hälsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehåll, kuperad terräng och växlighet. Den ska också locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spännande, utmanande och väcka barns nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm. Ändå är många utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfälliga ur flera synpunkter.

 Denna uppsats är en reflektion kring verket First Contact, ett designdokument som utforskar möjligheterna kring ickelinjära narrativ i datorspel. Verket och denna text är skrivna som examensarbete av Petter Nordqvist under våren 2009. Verket analyseras utifrån litteratur kring ickelinjära narrativ och andra datorspel. Genom denna analys visas hur verket skiljer sig från andra spel och vilken effekt detta har. Slutsatsen pekar på hur narrativ kan formas på många sätt i spel, det sätt som presenteras i verket är inte det enda eller ens nödvändigtvis det bästa sättet. Men det är ett sätt som absolut ger spel möjligheten at innehålla väldigt ickelinjära narrativ. .