Bakgrund: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap.Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet.

BAKGRUND: Pojkars eftersläpande läsutveckling är empiriskt konstaterad, och upplevs avoss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkarsläsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsättningarnaför läsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen är detsociokulturella perspektivet på lärande.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass respektiveskola arbetar med skönlitteratur med särskilt intresse för pojkars medverkan.Frågeställningarna behandlar vilka inslag av reflekterande läsning som finns iklassrummen, i vilken utsträckning de gynnar pojkar samt pedagogersuppfattningar kring pojkars kontra flickors läsning.METOD: Den genomförda undersökningen är en kvalitativ studie med inspiration frånden etnografiska ansatsen. Studien grundar sig på nio observationer i ensjätteklass respektive en förskoleklass, och på fem förberedda samt tvåoförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna.RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till högläsning genomfördes medbarnen i läsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas beträffandehur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal där eleverlämnades stort utrymme att lägga fram sina uppfattningar var de flestaeleverna passiva.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.

This paper?s purpose is to examine a Swedish missionary activity from a human rights perspective. As a scope I have chosen the Swedish evangelical mission to Congo-Brazzaville, from its establishment in 1909 to the congolese church's self-determination in 1961. I consider certain elements of the missionary activity that affect human rights, to discover wether the activity was in order with modern day human rights standards or not. During these years, Congo was part of the French colony Equatorial Africa, so the missionaries? part in the colonial discourse is taken into consideration.

Syftet med den här uppsatsen är att introducera boktrailern som fenomen och marknadsföringsmetod. Likheter mellan boktrailern, bokomslaget och filmtrailern undersöks för att ge en bild av hur en "typisk" boktrailer ser ut och vilka funktioner den kan tänkas ha. Uppsatsen utforskar även boktrailerns möjligheter att nå ut till olika målgrupper i olika åldrar, samt pekar på svårigheter med att definiera en målgrupp. Ungdomslitteratur och fantasygenren kopplas samman med boktrailern och exempel ges på hur författare och förlag kan skapa relationer till läsare via Internet. Generella riktlinjer ges för vad som bör tänkas på för att tilltala flest potentiella läsare när en boktrailer används eller utformas.

At the workplace, different types of discussions take place, where employers meet members of staff. Some of these discussions take the form of an employer correcting a member of staff; that is the employer wanting the member of staff to change his/her behaviour. The correcting discussion has a very important role within labour legislation as it is often this measure that the employer takes to bring about change. If this does not happen then more severe disciplinary measures like a warning or giving notice will be necessary. This paper is about the employer's role in the corrective discussion. How an employer can work with the corrective discussion but also what effects can be experienced due to the discussion. To understand how an employer experiences the corrective discussion, 98 employers within a municipality have received a web questionnaire via the computer program Esmaker. Of these employers 68 answered the questions, which is a response of barely 70%.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

I detta examensarbete beskrivs de drag som kännetecknar de barn som har diagnosen Asperger syndrom. Vidare ges förslag på hur man som lärare eller kanske annan vuxen på skolan kan göra för att underlätta för dessa barn i skolsammanhang. Arbetet har till stor del varit en litteraturstudie, men även referat från föreläsningar om Asperger syndrom och ett strukturerat samtal med en lärare har använts..

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ?Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken?. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande:I vilka sammanhang används högläsning?Vilka texter används för högläsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur?Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning.