I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sänktlivskvalitet och tidigare död för människor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt vid behov motivera till förändrad livsstil. Detfinns fyra särskilt prioriterade ohälsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförändring vilka är tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillräcklig fysisk aktivitet ochohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är vanligt förekommande, berör därmed mångamänniskors hälsa och välbefinnande vilket också resulterar i stora samhällskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförändringar än de traditionella. En modernoch evidensbaserad sådan metod är Motiverande samtal.

Vår uppgift är att sammansätta en produkt som skall sänka de så kallade ?Roaming?avgifterna som uppkommer då ett telefonsamtal måste resa eller ?roama? genom flera olikaoperatörers mobilnät. För att sänka denna kostnad har ett företag vid namn ?CallKey GroupLtd? tagit fram en produkt, ?CallKeyOne? som är en lösning baserat på GSM SIM-kort.CallKeyOne kommer att reducera kostnaden för utgående samtal radikalt och att motta samtalblir gratis i de flesta länder. Detta leder ofta till en reducerad kostnad med upp till 70 %.Uppgiften för författarna av denna rapport var att integrera CallKey: s API med enwebbaserad betalsida vid namn PayNova.

Syftet med vårt forskningsarbete är att försöka förstå hur man kan öka elevers känsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta är möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sådant samspel för våra blivande elever. Vi har tittat på vad tidigare forskning sagt om hur man lär sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen på hur människor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrån den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lärare i två skolor som är rika på etnisk och kulturell mångfald.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att främja barns talspråksutveckling. Detta har skett med hjälp av två kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lärandesituationer.De resultat som undersökningen har visat är att man använder sig av bland annat sång, rim, ramsor och samtal för att främja talspråksutvecklingen. En pedagog ansåg att det var viktigt att främja talspråksutveckling med bakgrund i att barnens verbala språkbruk är sämre idag än för tio år sedan. Forskningsbakgrunden vilar på Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, språkutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

?.

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ?Läsa ? språka ? skriva?.Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen..

Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Undersökningen bygger på en kvantitativ enkätundersökning. Urvalet består av 260 elever från en kommunal gymnasieskola i en stor stad i Skåne. Etthundra elever besvarade enkäten. Resultatet i detta examensarbete visar att nästan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvägledning.

Ett stort problem idag är att allt fler barn och vuxna blir fysiskt inaktiva. Det moderna samhällets livsstil inbjuder mer och mer till en relativt fysiskt inaktiv vardag. Detta sker samtidigt som det är vetenskapligt säkerställt att det medför stora hälsorisker att vara fysiskt inaktiv. Då skolan är en av det få verksamheter som är obligatoriska så erbjuder skolan en unik möjlighet när det gäller att informera och forma individers val av framtida livsstil. Målet med den här studien var att undersöka om samtal och dialog i undervisning i ämnet Idrott och hälsa kan ge kunskaper om vad ett fysiskt aktivt liv innebär.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet.

Arbetsplatskonflikter är ett svårt ämne som tenderar att resultera i konsekvenser för både anställda och chefer i organisationer. Då jag anser mig ha upplevt en osäkerhet och frustration hos chefer när de ställts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes välutbildade chefer agerade på sådant sätt. För att närma mig en förståelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tänkas ha påverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Syftet med vårt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lärarens uppmärksamhet i form av samtal, tillsägelser och hjälp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi använt oss av enkät, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i två skolklasser, en klass med elever i årskurs 3 och en ålderblandad klass med elever årskurs 1-3, vid två skolor i Luleå kommun. Enkäten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med två klasslärare.

Tidigare forskning har visat att förmågan att läsa och skriva påverkar både människans kognitiva tänkande och neurologiska strukturer. Likaså innebär oförmågan att läsa och skriva en social press som påverkar vår syn på oss själva. Men hur påverkas vår själv- och framtidssyn av att vi lär oss att läsa och skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att läsa och skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna såg sig själva som mer självständiga och självsäkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lärt sig att läsa och skriva.

Vår projektredogörelse bygger på hur vi utifrån vårt empiriska underlag, som till stor del består av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att använda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet är att belysa begreppen empati och självkänsla och skapa ett forum som inbjuder till såväl samtal som estetiska läroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar på olika känslor, som får uttryck i både bild och text. Förhoppningen är att det vidgade textbegreppet väcker tankar som skapar tillfällen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vårt projekt har vi läst litteratur gällande empati, självkänsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.