Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström.

Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter.

AbstractThe purpose of this study is to answer the following questions regarding confirmation: In what ways do children seek confirmation in preschool? What are children confirmed for and how do they react to the confirmation? How is confirmation used by teachers? What do children want to receive confirmation for?The starting point for this study is based on the unique theories of Skinner, Maslow and Bronfenbrenner. The main focus with regard to Skinner?s theory (in this study) lies in reinforcement. In Maslow?s theory, the concentration is on hierarchy of needs while in Bronfenbrenner?s theory, the study centers upon interaction.

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i Samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt Samspel..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och Samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets Samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att Samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat Samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och Samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1?3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

This study is based on a qualitative internet research about people with Asperger syndrome and their thoughts and opinions about the difficulties that occurs in the environment outside the home and their experiences of Internet. We have analyzed Internets social influences for those with Asperger syndrome, as a consequence of the difficulties that they meet in other environments. The constructed communities in the environment outside the home and the social interaction that occurs there is not adjusted for those with the diagnosis. This leads to difficulties to be there for those with Asperger syndrome. By doing a content analysis of the assembled data from a community site on the Internet, we found out that the environment on Internet is more comfortable for those with the diagnosis in several ways.

Föreliggande arbete är ett examensarbete utfört vid Luleå Tekniska Universitet, Sverige. Syftet med denna studie var att studera förskollärarens inställning till samarbete mellan barnen. För att forska kring detta har vi använt oss av en kvalitativ intervju med fyra pedagoger samt observationer av förskoleverksamheten. I vår undersökning har vi utgått från läroplanen och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollärare vill att samarbete ska genomsyra deras verksamhet och att samarbete mellan barn är utvecklande på många olika sätt.