Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

Syfte:Syftet med studien är att belysa och lyfta fram hur det inom förskolan kan arbetas med inte-greringen/inkluderingen av barn inom autismspektrumtillståndet. Centrala frågeställningar i studien är ? Vad utmärker förskolans sociala och fysiska miljö?? Vad sker på organisations-, grupp- och individnivå för att bedriva inkluderande verksamhet i förskolan?? Hur organiseras lek och inlärningsaktiviteter?? Hur ser samverkan ut mellan förskola och skola och hur ser överlämningen ut till skolan?Verksamhetens arbetssätt förankras i styrdokument och forskning inom området.Teori, metod och forskningsansats:I studien används aktionsforskning som forskningsansats och etnografi som metod. Aktions-forskning är väl lämpad eftersom forskaren genom ett aktivt deltagande ska kunna urskilja och problematisera olika faktorer i den praktiskt inriktade forskningen. Forskningen ska resul-tera i att försöka finna förbättringsområden inom verksamheten och bidra till en ökad förståel-se inom området.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i Samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets Samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att Samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

The purpose of this study was to investigate whether social counselling via chat conversations could meet the criteria for a professional conversation, and how the six social workers who were interviewed felt that it had affected the profession and the clients who are seeking their help.Communication, professionality, power, roles and regions are the key topics of this study. A hermeneutic approach has not only influenced the interviews but also the content analysis that was used to encode the results.The interviews revealed that the chat conversations was a successful tool but not entirely without difficulties. The initial contact making between the client and the social worker favours the client, since she/he remains anonymous and that was the main advantage of the method. The biggest concern however was that in the anonymity it is not possible to report cases that the social worker are obligated to. The changing of forum does not necessarily affect the professionality but due to the faceless chat conversation an entire dimension of communication disappears because the loss of body language.

BAKGRUND: Motivation och lust är två viktiga faktorer för att elever ska känna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krävs ett Samspel mellan både elev lärare och den miljö de vistas i. Lärarnas förhållningssätt till matematiken och till eleverna har också stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur fyra lärare menar att de undervisar för att skapa lust och behålla motivationen i ämnet matematik, hos sina elever i årskurserna 3 till 6.METOD: Min studie är en kvalitativ undersökning där jag använt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lärarna är överens om vad bristen på lust och motivation beror på. Uppfattningen är att detta bland annat beror på brist på tillgång till bättre material, lektionernas utformning och på lärarnas attityder..

Vi har studerat Samspelet i gruppbostaden för att se hur Samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat Samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att Samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i Samspel med informanterna där ?det ena gett det andra? likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten.

Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

The purpose of this study has been to investigate how individuals with reading- and writing disabilities and dyslexia handle their information need in the workplace. The method that has been used is a qualitative study made with interviews with individuals who have these problems, to see how they think and feel about the flow of information on their everyday basis. The study?s respondents are working women between the ages of 27 and 47 years old and they have reading- and writing disabilities and dyslexia. The most interesting results of this study are that the respondents are avoiding jobs where they need to read and write much and where they also do not like changes in their job situation.

IKEA Industry Älmhult AB erbjuder en rad förmåner. De arbetar med olika former av friskvård, dels företagshälsovård och arbetsmiljö men även friskvårdsbidrag, massage och olika hälsoundersökningar samt tester. Företagets vision är att ovanstående satsningar ska främja personalens hälsa men menar att de används i liten utsträckning. Syftet med studien var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka de anställdas användande av friskvårdsförmåner vid sin arbetsplats för att synliggöra betydelsen av hälsolitteracitet. Studien genomfördes genom intervjuer med en strukturerad och en semistrukturerad del.

Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om hur elever upplever rasten på skolgården. I vår litteratur har vi behandlat olika faktorer på skolgården som är viktiga för att eleverna ska få en rast som tillfredställer deras olika behov. Vi har jämfört två skolor som ligger i någorlunda lika områden och där eleverna har likartade kulturer och sociala bakgrunder. I vår undersökning har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer och gjort observationer. Av de elever som medverkat under intervjuerna går tio barn i en förstaklass på den ena skolan och tolv barn i en två- trea på den andra skolan.

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och Samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.