Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns Samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala Samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Detta examensarbete handlar om miljö för Samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns Samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala Samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett Samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och Samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Abstract Abrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). Små barns Samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet är att få en djupare förståelse av hur samspel mellan ett- till tvååringar kommer till uttryck och att även göra en jämförelse mellan en åldersintegrerad ett- till tvåårsgrupp och en åldersblandad ett- till femårsgrupp. Följande frågeställningar har besvarats: ? Hur ser samspelet ut mellan barn i åldern ett till två år? ? Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken? ? Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna? De teoretiska utgångspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomäner, känslan av ett uppvaknande själv, känslan av ett kärnsjälv, känslan av ett subjektivt själv, känslan av ett verbalt själv och ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lärande. För att kunna besvara våra frågor har vi videofilmat och genomfört observationer på två olika förskolor.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta Samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande Samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande Samspel.

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt.

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.

Syftet med vårt examensarbete är att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda på hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn på samspel genom lek. Vår undersökning som är kvalitativ, består av sex olika observationer som vi gjort på två olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vårt datamaterial har vi kommit fram att det är skillnad mellan de äldre och de små barnens lek.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers syn på samspel i förskolan, samt vilka arbetssätt pedagoger tillämpar för att främja samspel för barn som är utanför. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare samt en specialpedagog, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundläggande för barns lärande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssätt för att främja samspel för barn som är utanför, och de arbetssätt som pedagogerna förespråkar är tydligt färgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssätt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssätt som främjar samspel för barn som är utanför, där pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.