I lÀroplanen för förskolan stÄr det bland annat att man ska strÀva mot att barnen utvecklar sin förmÄga att lyssna och berÀtta. Idag finns inga direkta krav pÄ lÀrande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lÀrande miljö. Pedagoger mÄste dÀrför vara vÀl medvetna om hur deras arbete kan pÄverka barnen. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med höglÀsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor, svarat pÄ mina frÄgor genom kvalitativa intervjuer.

Leken Àr ett sjÀlvklart moment i förskolan, det Àr en nödvÀndighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgÄ krÀvs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur barn i tre till femÄrsÄldern samspelar i den fria leken och hur de fÄr tilltrÀde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer pÄ en förskola. Barnen och pedagogerna pÄ förskolan kÀnde jag sedan innan dÄ jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning dÀr vid ett tidigare tillfÀlle. Genom mina observationer kunde jag se att barn Àgnar en stor del av sin dag pÄ förskolan Ät att etablera kontakt med sina kamrater.

I arbetet undersöker vi lĂ€rares syn pĂ„ utomhuspedagogik och om lĂ€rare upplever att denomgivande miljön runt skolan pĂ„verkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. I teoriavsnittet presenteras ett utomhuspedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt och vilken roll lĂ€raren har för att skapa trygghet, upplevelser, sammanhang och samspel med eleverna utomhus.Åtta lĂ€rare i Ă„rskurserna F-2 deltog i en kvalitativ, semistrukturerad undersökning ochresultatet visar att de ser positivt pĂ„ att anvĂ€nda sig av utomhuspedagogik som en del avundervisningen. Vidare beskrivs pĂ„ vilka sĂ€tt de upplever omgivningen och att de hinder som förekommer inte pĂ„verkar dem i den utstrĂ€ckning som vi inledningsvis trodde skulle varafallet. I diskussionen redogörs för resultatet i förhĂ„llande till litteraturen och vĂ„ra egna reflektioner..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilken funktion förtroende har och hur man ser pÄ risker i det moderna, individualiserade samhÀllet. Uppsatsen bestÄr huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehÄller Àven en liten empirisk undersökning i form av en enkÀt. EnkÀten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade Àmnen pÄ Karlstads universitet. EnkÀten Àr av explorativ art och resultatet av denna Àr en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkÀten var att ta reda pÄ om det fanns en differentierad syn pÄ risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket Àven resultatet visade pÄAv litteraturstudien framgÄr det att förtroende Àr en ytterst viktig funktion i samhÀllet som Àr avgörande för mÀnskligt liv och den ekonomiska utvecklingen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lokala politiker och tjÀnstemÀn arbetar med mark och bostadsfrÄgor för att bekÀmpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska Àven diskutera relationen mellan segregation pÄ bostadsmarknaden och segregation pÄ arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lokala politiker och tjÀnstemÀn bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjÀnstemÀn upprÀtthÄller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier anvÀnder lokala politiker och tjÀnstemÀn för att motverka bostadssegregering i Göteborg?PÄ vilket sÀtt anser lokala politiker och tjÀnstemÀn att segregation pÄ bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation pÄ arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi anvÀnt en tematisk intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som Àr riktad till specialpedagoger/speciallÀrare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlÀgga hur specialpedagoger/speciallÀrare uppmÀrksammar barn med motoriska svÄrigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio Är sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.

Syftet med studien Àr att fÄ större insikt i hur pedagoger kan hjÀlpa sina elever att fÄ motivation till eget musicerande och spelglÀdje. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt och genom kvalitativa intervjuer dÀr fyra trÀblÄslÀrare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn pÄ hur de ser pÄ sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgÄr tydligt att viktiga kÀllor till motivation Àr mÄl, samspel, grupptillhörighet och jag-kan kÀnsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhÄllande till begreppen motivation och didaktik..

Denna rapport Àr en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmÀn relativitetsteori. Den har karaktÀren av en lÀrobok och dess mÄlgrupp Àr personer med kunskaper likvÀrdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger pÄ matematiska metoder för allmÀn relativitetsteori och förkunskaper nödvÀndiga för att förstÄ detta. Texten avslutas med nÄgra inledande exempel pÄ allmÀn relativitet som demonstrerar nÄgra av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt Àmne pÄ en inledande nivÄ och dess frÀmsta syfte Àr att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

"Hen" har det skrivits mycket om i populÀrkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utstrÀckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag kÀnner att det Àr nödvÀndigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och fÄ kunskap om hur begreppets anvÀndande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur barn pÄ förskolan reagerar pÄ begreppet "hen" i ett socialt och sprÄkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmÄnen att fÄ arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie pÄ en mindre barngrupp för att fÄ svar pÄ följande:Hur ser barn pÄ anvÀndandet av begreppet "hen", vad Àr deras perspektiv pÄ ordet, och hur reagerar de pÄ begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv pÄ begreppet Àr deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken pÄverkar 10 förskollÀrares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjÀlp av intervjuer, vars resultat sedan sammanstÀlldes och diskuterades. DÀr lyftes sÄvÀl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan Àr nÄgot som nyligen var aktuellt dÄ skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgÄr efter ett bestÀmt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrÄn det bestÀmmer barngruppens optimala storlek.

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för förskollÀrares syn pÄ inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ fÄ ökade kunskaper om vilka förutsÀttningar som krÀvs, och vad förskollÀrarna sjÀlva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollÀrare frÄn olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollÀrarnas syn pÄ inkludering prÀglas av demokratiska vÀrderingar. De ser till alla barns lika vÀrde och att alla har rÀtt till delaktighet i verksamheten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..