I denna uppsats har fem svenska cistercienskloster undersökts med avseende pĂ„ deras samspel med det omgivande samhĂ€llet. Undersökningens huvudsakliga kĂ€llor utgörs av bevarade medeltida brev frĂ„n 1100- och 1200-talen. Undersökningen har visat att de fem klostren interagerade med sina omgivningar pĂ„ flera sĂ€tt. Enligt breven skedde det frĂ€mst pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att personer utanför klostrens murar genom sina testamenten donerat egendomar eller pengar till munkarna och nunnorna, ofta med önskan om att fĂ„ bli begravda dĂ€r. Även rikets kungar, lokala biskopar samt pĂ„var har varit i kontakt med  klosteranlĂ€ggningarna; givit dem beskydd, donerat egendomar, tillhandahĂ„llit information och givit förmaningar.

Syftet med vÄrt forskningsarbete Àr att försöka förstÄ hur man kan öka elevers kÀnsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta Àr möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sÄdant samspel för vÄra blivande elever. Vi har tittat pÄ vad tidigare forskning sagt om hur man lÀr sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen pÄ hur mÀnniskor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrÄn den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lÀrare i tvÄ skolor som Àr rika pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som Àr anpassat för dagens standard och sÀtt att leva. PÄ en övergiven pojkkoloni pÄ Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhÀlle anvÀnds datorn som redskap inom mÄnga omrÄden bÄde privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder mÄnga nya möjligheter och kan fungera som ett hjÀlpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssÀttet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda pÄ förskollÀrarnas respektive barnens perspektiv nÀr det gÀller datoranvÀndningen, samt deras förhÄllningssÀtt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som anvÀndes var öppen riktad intervju med fyra förskollÀrare, vilket innebÀr att intervjuaren formulerar en frÄga och förvÀntas fÄ ett öppet svar. DÀrefter genomfördes Àven fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollÀrarna Àr eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förÀndra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes pÄ en skola i Ärskurs 1. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ kunskap om hur en elev med koncentrationssvÄrigheter agerar i skolan och varför..

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers arbete med förskolebarn som har svÄrigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det Àr barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De stÄr ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera pÄ barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken Àr för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjÀlp av estetiska uttrycksformer stÀrka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda pÄ vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet Àr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer anvÀnds som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda pÄ pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jÀmförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. SprÄket Àr hjÀlpmedel för att kunna pÄverka barnens tankar mot utveckling och barnens anvÀndning av matematiska begrepp Àr beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjÀlp av matematiska begrepp.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhÄller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgÄ frÄn barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. LÀroplanen betonar ocksÄ det sociala samspelets betydelse för lÀrande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och dÀrmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. DÀrför Àr det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

Studiens syfte Àr att undersöka barnskötare kontra förskollÀrares kÀnnedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns lÀs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt. Metoden som anvÀnds Àr intervjuer med tre barnskötare och tre förskollÀrare, dÀr frÄgor stÀlls med hjÀlp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollÀrarna uttrycker sin kompetens i verksamheten. Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angÄende hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. UtifrÄn pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmÀrksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftsprÄk vilket benÀmns som skrivaktiviteter. Resultat visar pÄ likheter men Àven skillnader mellan barnskötare och förskollÀrare i sitt arbetssÀtt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet.

Kommunikation Àr ett vidstrÀckt Àmne som Àr intressant och spÀnnande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhÀllet till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg pÄ dagens arbetsmarknad och dÀrmed ett aktuellt Àmne att studera vidare inom.Denna c-uppsats Àr en fenomenologisk studie vars syfte Àr att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan omrÄdeschefskollegor. Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem omrÄdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. FrÄgestÀllningarna baseras pÄ tre genomgÄende teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgÄr ifrÄn kommunikationsteori.Det ingÄr i omrÄdeschefernas uppdrag att kommunicera bÄde internt inom organisationen och externt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur möjligheter till flerstÀmmigt lÀrande sÄg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i Ärskurs 6. FrÄgan angrips med hjÀlp av metodtriangulering, vars huvuddel bestÄr av tvÄ lektionsobservationer, vilka förstÀrks med lÀrarintervjuer samt elevernas utvÀrderingar. Jag konkretiserar kartlÀggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gÄng. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen anvÀnds det sociokulturella perspektivet dÀr relevanta aspekter belyses mer ingÄende ? flerstÀmmighet, livsvÀrldar, lÀrarens roll och lÀrande tillsammans.