MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa nÄgra ensemblemusikers syn pÄ och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn pÄ det sociala samspelet med utgÄngspunkt i Ätta musikers egna berÀttelser utifrÄn de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgÄngspunkten kan nÀrmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, dÄ en grundtanke hos oss Àr att mÀnniskan formas och pÄverkas av den sociala kontext den befinner sig i. DÀrför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen Àr minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sÀgas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska fÀrdigheterna - har nÀmnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien vÀxte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade vÄra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omstÀndigheter som gruppen befinner sig i samt de vÀrderingar som finns inom gruppen..

Samspel har stor betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag ville ta reda pÄ hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens sprÄkutveckling genom ett samspelsperspektiv. Genom att anvÀnda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgÄng till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det stÀndigt med barnens sprÄkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade sprÄket. SprÄk Àr allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppssprÄk, och andra sÀtt att göra sig förstÄdd med varandra.

I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Det vilar ett stort ansvar pÄ förskolan som verksamhet vad gÀller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begrÀnsa utifrÄn stereotypa könsroller beskrivs i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien Àr intressant att ta del av dÄ den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som Àr en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vÄr hjÀlp hade vi frÄgestÀllningarna Vilka intentioner har förskollÀrare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar nÀr det gÀller hjÀlp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien Àr kvalitativ.

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Abstract Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning pÄ skolidrotten Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl Olika bollidrotter Àr, enligt bÄde lÀrare och elever, den mest förekommande aktiviteten pÄ idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad bestÄr av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan Àr idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har bÄde anvÀnt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, dÀr den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀtundersökning dÀr hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen bestÄr av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur bollen kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnÄ delar av Àmnet idrott och hÀlsas syfte och mÄl. NÀrmare bestÀmt ville vi jÀmföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under tvÄ olika slags lektionsupplÀgg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.

Bakgrund: Ett beteende som uppmÀrksammas mer och mer i samhÀllet och blir allt vanligare Àr avsiktligt sjÀlvskadebeteende. Beteendet Àr vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna Àr mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande sjÀlsliga problem och det borde dÀrför vara av betydelse för omvÄrdnadspersonal att kunna se bakom ett sjÀlvskadebeteende för att hjÀlpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt sjÀlvskadebeteende och omvÄrdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades pÄ vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus pÄ hur ickemÀnniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fÀltstudie, pÄ en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar frÄn de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrÄn posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemÀnniskorna gÄr att förstÄ som performativa agenter, som pÄ mÄnga olika sÀtt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen fÄr. Genom att jag lyfter fram ickemÀnniskorna, och Àven sÄdana man ofta inte tÀnker pÄ som sÄ betydelsefulla som t.ex. smÄ golvytor, en trÀlÄda och ett bord, gÄr det att förstÄ barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen Àr, utan som artikuleringar och översÀttningar av olika ickemÀnniskors kommunikation.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola bland de Àldre barnen, 4-6 Är. Medforskare i studien har varit bÄde pedagogerna och barnen pÄ förskolan. Med hjÀlp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stÀrkas genom att olikheterna anvÀnds som resurser och möjligheter.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.