Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller trÀder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgÄtt ifrÄn ett genusperspektiv dÀr jag förklarar vad det innebÀr med traditionella könsroller och varför det Àr viktigt att ifrÄgasÀtta dem. Enligt egna erfarenheter ifrÄn förskolan har jag mÀrkt att genus Àr ett Àmne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och dÀrför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra Àmnet. NÀr jag pÄbörjade min undersökning utgick jag ifrÄn fyra olika problemomrÄden. Dessa omrÄden var hur barnen utnyttjar miljön pÄ förskolan, val av lekar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till sin barngrupp samt deras egen instÀllning till genus.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera hur ensemblespel med medel sÄsom body percussion och stomp i musikundervisningen i grundskolan kan bidra till en samspelsupplevelse hos eleverna. Studien har genomförts genom fyra kvalitativa forskningsintervjuer dÀr informanterna bestod av erfarna, verksamma musiklÀrare i grundskolan.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv dÀr deltagande i en praxisgemenskap och situerat lÀrande inkluderas. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar hela arbetet.Resultatet av studien visar att informanterna var eniga om att puls och rytm Àr grunden för all musik. Body percussion och stomp kan dÀrför vara en bra metod för att frÀmja elevernas kunskap om puls och rytm. Resultatet visar Àven att lyhördhet mellan elever, trygghet i gruppen/klassen samt en tydlig struktur i musikundervisningen Àr de viktigaste faktorerna för att samspel ska Ästadkommas..

BAKGRUND: Begreppet lek Àr ett vÀldigt stort omrÄde och vi har dÀrför valt att begrÀnsaoss till lÄtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta nÄgon form av makt och utanförskap sÄ dÀrför gÄr vi nÀrmare in pÄ Àmnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi Àven för den tidigare forskning som gjorts inom Àmnena lÄtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lÀrande och utveckling.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av lÄtsasleken pÄ förskolan.METOD: VÄr forskningsmetod bestÄr av observationer som vi har utfört pÄ tvÄ olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva och fÄ en djupare förstÄelse i vilka metoder ensemblelÀrare pÄ estetprogrammet, inriktning musik, anvÀnder för att skapa ett lÀrande som frÀmjar samspelet mellan instrumentalister och sÄngare. För vÄr undersökning har vi valt att intervjua fem verksamma ensemblelÀrare pÄ tre olika estetgymnasium fördelade pÄ tre kommuner, tvÄ i Norrbotten och ett i VÀsterbotten. Vi planerade Àven att observera en vardera av ensemblelÀrarnas lektioner innan intervjun Àgde rum. Observationerna nedtecknades med en observationstabell. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ord för ord för att sedan sammanstÀllas.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Studiens utgÄngspunkt Àr barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill Àven undersöka om förskollÀrarna ser skillnader i barns förutsÀttningar till lÀrande genom dessa tvÄ verktyg. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med fyra förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Denna studie bygger pÄ filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under mÄltiden i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? I vilken utstrÀckning Àr lunchen ett tillfÀlle för samtal?? Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en mÄltid?? Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?? I vilken utstrÀckning stödjer och bekrÀftar pedagogens förhÄllningssÀtt barnen?I studien ingÄr tvÄ förskollÀrare och sjutton barn i Äldrarna 4 ? 5 Är. Det analyserade materialet Àr fyra filmer som Àr cirka 30 minuter vardera.

Barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket genom vardaglig social interaktion med sin nĂ€ra omgivning, dĂ€rför Ă€r den kommunikativa miljön runt barnet och förĂ€ldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska förĂ€ldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om förĂ€ldrarnas sĂ€tt att anvĂ€nda gester förĂ€ndrades nĂ€r barnens tal blev mer komplext. Åtta förĂ€ldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, nĂ€r barnen var 16 och 20 mĂ„nader gamla, vilket innefattar tiden för övergĂ„ngen frĂ„n ett- till tvĂ„ordssatser. Förekomst av förĂ€lderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jĂ€mförelser med barnens gestanvĂ€ndning genomfördes, samt en tvĂ€r-kulturell jĂ€mförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som Àr relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrÄn grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien Àr att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass Àndras beroende pÄ om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen bestÄr Àven av en kvantitativ del, detta dÄ en del av resultatet kommer redovisas i tvÄ stapeldiagram. Intervjuerna Àr valda att anvÀndas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhÄller sig VetenskapsrÄdets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjÀlp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.