Syftet med undersökningen Àr att jag ska fÄ kunskaper om hur fyra- och femÄringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frÄgestÀllningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur fÄr barn tilltrÀde till lek? Hur agerar de barn som inte fÄr tilltrÀde till lek?Som metod i min undersökning har jag anvÀnt observationer dÀr jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel pÄ samspel mellan barn dÀr leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken pÄ samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare pÄ varandras idéer.

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer Àr viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen pÄ förskolan. Trygga miljöer dÀr barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utstrÀckning som vore önskvÀrd? Om inte, vad Àr det dÄ som hindrar dem? I vÄr studie ville vi ta reda pÄ hur samspel sker inom ett av dessa omrÄden och valde ut tamburen med av- och pÄklÀdning, som den arena vi ville undersöka nÀrmare.Syfte:VÄrt syfte med arbetet var att se hur smÄ barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frÄgestÀllningar vi valde var:? PÄ vilket sÀtt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? PÄ vilket sÀtt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:VÄrt resultat bygger pÄ en observationsstudie dÀr vi valde att genomföra videoobservationer pÄ en avdelning vid fem olika tillfÀllen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi sÄg för hand.

Denna studie handlar om lÀrarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrarstudenter och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lÀrarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhÀver att studenterna, pÄ grund av relationens asymmetri, ofta rÀttar sig efter handledarens agerande och förvÀntningar. Handledningen sker i de flesta fall pÄ handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga instÀllning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svÄrigheter i sociala samspel. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar med Äldrarna ett till sex Är.De huvudsakliga resultaten som framkommer Àr att pedagogerna definierar barn med svÄrigheter i sociala samspel frÀmst utifrÄn hur miljön pÄverkar men ocksÄ utifrÄn att barnet har svÄrigheter inom sig sjÀlv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inÄtvÀnt beteende dÀr det senare Àr lÀttare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvÄrigheter upplevs ha ökat genom Ären och det finns tre till fem barn i en barngrupp som har dessa svÄrigheter. De arbetssÀtt som nÀmns vara de mest effektiva med barn som har svÄrigheter i sitt sociala samspel Àr dels ett proaktivt arbetssÀtt dÀr miljöns betydelse och en nÀrvarande pedagog framhÀvs.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lÀra kÀnna andra barn pÄ och fÄ möjlighet att skapa sig kunskap och förstÄelse för andra mÀnniskor. NÀr barn trÀffas börjar de oftast leka pÄ olika sÀtt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vÄr utbildning som blivande förskollÀrare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att pÄ bÀsta sÀtt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien Àr sÄledes att skapa en förstÄelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser pÄ sin nÀrvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Idag Àr konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som stÀndigt vÀxer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela vÀrlden tar del av den internationella handeln. Det pÄgÄr Àven en tydlig förÀndring i konsumentbeteendet vÀrlden över, dÄ informationsutbytet nu nÄr ut till hela vÀrlden. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds pÄ nÀra hÄll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag Àr enormt stort och tidsödande att vÀlja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av pÄverkan exempelvis, direktreklam och varumÀrkesannonser för att nÄ ut till sin mÄlgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjÀnster vÀxer sig allt större, tenderar varumÀrkesutbudet att bli nÄgot mindre dÄ allt starkare internationella aktörer etablerar sig pÄ den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer pÄ marknader vÀrlden över.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande pÄ förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som Àr relevant till vÄrt syfte sÄsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, dÀr vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes bÄde i utemiljö/innemiljö för att fÄ en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes pÄ en förskola som ligger nÄgonstans i SkÄne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar pÄ mÄnga olika sÀtt framförallt med kroppssprÄket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket pÄ pedagogens förhÄllningssÀtt och bemötande..

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Den hÀr studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som Ànnu inte har ett verbalt sprÄk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att fÄ syn pÄ vad som hÀnder i samspelet mellan barnen. Det som vÀckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp pÄ förskolan oftast inte ser ut att leka med nÄgon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den hÀr studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare Àr samspel och lek mellan barnen.I tidigare smÄbarnsforskning anses att det inte förekom nÄgot samspel för barn före tre Ärs Älder utan det har hÀvdats att hÀrmandet Àr det beteende som var det mest framtrÀdande hos barn i den Äldern.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.