Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Syftet med detta arbete Àr att studera vad som hÀnder med förskolebarns kommunikation, samspel och lÀrande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag Àven tittat nÀrmare pÄ hur pedagogen förhÄller sig och pÄverkar situationen. Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts pÄ en förskola dÀr jag studerat barn och pedagoger pÄ tvÄ av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är och en avdelning med barn i Äldern 3-5 Är.Resultatet pÄvisar att barnen blir sprÄkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kÀnde att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att lÀsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var ocksÄ att se om det fanns nÄgra skillnader i inre sjÀlvkÀnsla och yttre sjÀlvkÀnsla mellan svenska elever och elever med utlÀndsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever pÄ en gymnasieskola i Malmö, uppdelade pÄ 21 svenska elever och 30 elever med utlÀndsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjÀlp av ett formulÀr dÀr kön, bakgrund och framtidstro efterfrÄgades. DÀrefter följde pÄstÄende som mÀtte yttre sjÀlvkÀnsla och inre sjÀlvkÀnsla.

Syftet med denna studie var att belysa ADHD-diagnostiserade elevers skolsituation utifrÄn deras eget och förÀldrarnas perspektiv. Syftet besvarades genom att undersöka hur nÄgra elever/tidigare elever med diagnosen ADHD och deras förÀldrar upplevde skolsituationen, hur elever/tidigare elever och deras förÀldrar ansÄg att eleverna blev bemötta i skolan och om de ansÄg att eleverna fick det stöd de behövde för att lyckas i skolan. I studien anvÀndes en kvalitativ undersökningsmetod utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, dÀr man ser pÄ samspel mellan elev, skola, pedagoger och förÀldrar. Systemteori kan vara till hjÀlp för att förstÄ det som hÀnder runt omkring en elev och hur det hela hÀnger ihop. Om man kan förstÄ och förklara det som hÀnder, sÄ kan man lÀttare föreslÄ förbÀttringar.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en metodutvÀrdering av metoden, Reading to Learn. UtvÀrderingen kommer visa om metoden har nÄgra begrÀnsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolÀmnen. För att komma fram till ett resultat anvÀnds aktionsforskning vilket innebÀr observationer, intervjuer och eget utförande. Genom observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrÄn det insamlade materialet kunde metoden utvÀrderas. Resultatet visar att metoden Àr anvÀndbar enligt olika perspektiv hos lÀrare.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

En intensivvÄrdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta nÀrstÄende till svÄrt sjuka patienter. Tidigare studier har pÄvisat nÀrstÄendes betydelse inom intensivvÄrden och hur komplicerat samspelet med nÀrstÄende kan vara, under de speciella omstÀndigheter som rÄder pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att frÀmja ett gott samspel med patientens nÀrstÄende. En kvalitativ ansats har anvÀnts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjÀlp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som anvÀnds Àr observation. Resultatet visar pÄ att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer Àven att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och anvÀnder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det Àr lek och inte pÄ allvar. Detta visar barnen genom olika tecken sÄsom att anvÀnda ansiktsuttryck, kroppssprÄk och rösten.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjÀlp av en normalitetsmodell. Det gÄr ut pÄ att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förÀndrar ett normalitetslÀge. Detta leder till fokus pÄ tre huvudpunkter för att förstÄ helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion nÀr fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spÀnning genom att utsÀtta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur anvÀnder realistiskt animerade scener för att uppmÀrksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetsstrÀvanden och den emotionella risk den medför.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.