Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus pÄ hur ickemÀnniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fÀltstudie, pÄ en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar frÄn de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrÄn posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemÀnniskorna gÄr att förstÄ som performativa agenter, som pÄ mÄnga olika sÀtt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen fÄr. Genom att jag lyfter fram ickemÀnniskorna, och Àven sÄdana man ofta inte tÀnker pÄ som sÄ betydelsefulla som t.ex. smÄ golvytor, en trÀlÄda och ett bord, gÄr det att förstÄ barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen Àr, utan som artikuleringar och översÀttningar av olika ickemÀnniskors kommunikation.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier. Preciserad frÄgestÀllning Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier? Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier? Teoretisk ram Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Syftet med studien Àr att skildra hur elever med Asperger syndrom har upplevt sin tid i grundskolan. Vi vill ta reda pÄ om de upplever att de fÄtt tillrÀckligt med stöd och hjÀlp i skolan och om hur de upplevt relationerna till professionella och andra elever.De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn har varit:Hur upplever ungdomarna det stöd och hjÀlp de fÄtt i grundskolan?Vad upplever de har fungerat bra respektive dÄligt?Hur upplever ungdomarna sina relationer till professionella och andra elever under grundskoletiden?I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ ansats dÀr vi intervjuat fem ungdomar, fyra förÀldrar till dessa barn, en lÀrare och en specialpedagog. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna med hjÀlp av en fenomenologisk ansats dÀr avsikten har varit att skapa en bild av ungdomarnas livsvÀrld. Resultaten av intervjuerna har presenterats utifrÄn intervjuguidens omrÄden för att sedan tolkas mot bakgrund av den tidigare forskning vi presenterat i studien och med hjÀlp av begrepp frÄn symbolisk interaktionism och systemteori.Resultaten visar att stödet och hjÀlpen till dessa elever med Asperger syndrom Àr mycket bristfÀllig.

I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn pÄ sambandet mellan talsprÄk, skriftsprÄk och hur man anvÀnder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, fem och sex.Mitt val av Àmne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma Älder, klass och omrÄde. Detta har vÀckt ett intresse hos mig och en vilja att lÀra mig mer om sprÄkets komplicerade vÀrld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det Àr viktigt att barns kontakt med ordens vÀrld kommer tidigt och att upplevelsen Àr positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvÀrld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna pÄ att i större utstrÀckning ta in den i klassrummet. Jag har ocksÄ uppmÀrksammats pÄ att mÀnniskan Àr en social varelse, vilken lÀr i samspel med andra och att det Àr nÄgot vi bör ha i Ätanke dÄ vi trÀder in i klassrummet..

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en bÀttre insikt i vad DAMP Àr och vad det kan innebÀra för elever med denna diagnos. Jag vill Àven ta reda pÄ vad skolans ansvar Àr och hur lÀrare i skolan kan hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, varav den första Àr en litteraturgenomgÄng dÀr olika forskares syn och Äsikter om DAMP Àr presenterade och sammanstÀllda. Den andra delen bestÄr av en undersökande del dÀr intervjuer med fyra olika lÀrare, om deras kunskaper om hur lÀrare kan underlÀtta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP Àr ett osynligt handikapp som kan bero pÄ mÄnga olika faktorer, av vilka forskarna inte Àr riktigt överens om.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola bland de Àldre barnen, 4-6 Är. Medforskare i studien har varit bÄde pedagogerna och barnen pÄ förskolan. Med hjÀlp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stÀrkas genom att olikheterna anvÀnds som resurser och möjligheter.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

This study is qualitative and will show what?s causing anxiety in a class. Further it will describe how teacher?s act and how they handle when anxiety becomes a problem in the education. How can one as a teacher handle and act in to these disturbing situations? The children, who are anxious, take important time from those students who really need help in their learning.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.