Syftet med undersökningen Àr att jag ska fÄ kunskaper om hur fyra- och femÄringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frÄgestÀllningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur fÄr barn tilltrÀde till lek? Hur agerar de barn som inte fÄr tilltrÀde till lek?Som metod i min undersökning har jag anvÀnt observationer dÀr jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel pÄ samspel mellan barn dÀr leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken pÄ samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare pÄ varandras idéer.

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer Àr viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen pÄ förskolan. Trygga miljöer dÀr barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utstrÀckning som vore önskvÀrd? Om inte, vad Àr det dÄ som hindrar dem? I vÄr studie ville vi ta reda pÄ hur samspel sker inom ett av dessa omrÄden och valde ut tamburen med av- och pÄklÀdning, som den arena vi ville undersöka nÀrmare.Syfte:VÄrt syfte med arbetet var att se hur smÄ barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frÄgestÀllningar vi valde var:? PÄ vilket sÀtt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? PÄ vilket sÀtt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:VÄrt resultat bygger pÄ en observationsstudie dÀr vi valde att genomföra videoobservationer pÄ en avdelning vid fem olika tillfÀllen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi sÄg för hand.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhÄllningssÀtt har för de smÄ barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de dÄ kunde tÀnka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jÀmföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom omrÄdet.I svaren frÄn respondenterna har vi fÄtt exempel pÄ hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avlÀsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera nÀr barnen löser olika situationer, sÄ handlar det alltid om att pedagogerna mÄste vara vakna, nÀrvarande och medvetna om att de Àr viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har Àven fÄtt exempel pÄ vad pedagoger kan göra, sÀga och tÀnka pÄ för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i smÄ grupper, samt att sporra barnen att ta hjÀlp av varandra, var svar som Äterkom..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkÀtundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkÀtsvar frÄn 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans Ärskurs 1-9. En fjÀrdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsÀttning.En frÄgestÀllning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsÀttningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgÄr att elevens synnedsÀttning innebÀr att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast Àr resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att nÀr det handlar om att trÀda in i samtal orsakar elevens synnedsÀttning missförstÄnd i ganska liten eller liten utstrÀckning.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

SammanfattningBakgrund:Samlingen Àr i stort sett det enda tillfÀllet under dagen dÄ alla barn Àr samlade samtidigt och blir dÄ en möjlighet för pedagogen att se och bekrÀfta dem. För att skapa ett sÄ bra samspel som möjligt gÀller det att anpassa samlingen utifrÄn barnens intressen, det Àr viktigt att samspelet och kommunikationen Àr av betydelse för barnen. I vÄr undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det Àr nÄgon skillnad i bemötandet beroende pÄ om det Àr en pojke eller flicka.Syfte: VÄrt syfte med studien var att fördjupa oss i Àmnet samspel, i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi valde att utgÄ ifrÄn var:? Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?? Bemöts flickor och pojkar pÄ olika sÀtt i samlingen?Metod: Resultatet grundas pÄ kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Bakgrund: Ett beteende som uppmÀrksammas mer och mer i samhÀllet och blir allt vanligare Àr avsiktligt sjÀlvskadebeteende. Beteendet Àr vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna Àr mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande sjÀlsliga problem och det borde dÀrför vara av betydelse för omvÄrdnadspersonal att kunna se bakom ett sjÀlvskadebeteende för att hjÀlpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt sjÀlvskadebeteende och omvÄrdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades pÄ vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet med studien var att erhÄlla förstÄelse för hur kontakten med personalen till vuxnabrukare vid LSS-boenden upplevs ur ett förÀldraperspektiv. Genom att sÀtta förÀldrarnai fokus, önskade vi fÄ kÀnnedom om de handlingssÀtt som frÀmjar ett bra samspel.Fokuserade omrÄden var kommunikation, samarbete, inflytande och förvÀntningar.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ fÀder och tre mödrar varsbarn bor pÄ gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades ochanalyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen gjordes med hjÀlp avrollteorin. Respondenterna uttryckte bÄde likartade och skilda upplevelser av kontaktenmed boendepersonalen.