Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den sociokulturella miljö där individen ingår.

Denna uppsats utforskar förskollärares erfarenheter och synpunkter på att förebygga läs- och skrivsvårigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår ifrån språkliga orsaker och literacy används som en teoretisk utgångspunkt. Literacy handlar om hur barn lär sig ett språk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen läser en bok eller genom namnskyltar på förskolan. Jag har använt mig av intervjuer med två förskollärare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Båda pedagoger menar att det är för tidigt att sätta en stämpel på ett förskolebarn för läs- och skrivsvårigheter, men att arbete med språket i förskolan är viktigt och är en del av förskolans arbete.

Denna studie handlar om teknik i förskola. Teknik finns i vår vardag och något man kommer i kontakt med dagligen. Barn behöver få undersöka och uppleva teknik i tidigare åldrar för att de lättare ska kunna sätta in teknik i olika sammanhang. Syftet med undersökningen är att studera hur spelet påverkade barnens lärande inom teknik och om spelet kan användas som inlärningsmaterial. Målet är att öka förståelsen av teknik och att väcka teknikintresset hos både barn och vuxna.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars attityder till och bruk av dialekt, samt gotländska svensklärares inställning och utformande av dialektundervisningen i skolan. Informanterna består av 81 gymnasieelever från två gotländska gymnasieskolor, samt tio svensklärare från samma skolor. Informantgrupperna har besvarat varsin enkät.Undersökningen visar att majoriteten av de gotländska ungdomarna talar dialekt, och att gotländskan är den mest använda. De elever som talar dialekt anger att de brukar variera dialektbruket efter situation, och att de pratar mindre dialekt i formella sammanhang. Flera upplever att gotländskan har en lägre status i jämförelse med rikssvenska.Lärarna i undersökningen använder sig gärna av TV-program och besök utifrån under arbete med dialekter.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art..

Background: Schizophrenia is a serious disease with potential to implicate consequences on both the family and the sick. Nurses have a fundamental responsibility to relieve suffering, and also to offer support to both the individual and the family.Aim: To illuminate experiences of being a family member to a person with schizophrenia.Method: A systematic literature review was chosen. Nine articles were included. After having analyzed the results six categories were found.Result: The family members experienced the disease as fluctuating and stressful. Some felt ashamed for their sick family member and withdrew from the rest of the society.

Försäkringskassan har på sista tiden varit ett föremål för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handläggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handläggarna kring vikten av att arbeta med hänsyn till individen. Studiens syfte är att studera de redskap och arbetssätt som används av Försäkringskassans handläggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrån ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med nio handläggare på Försäkringskassan som arbetar med sjukpenningsärende på enheten fördjupad utredning.

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka individers attityder och inställning om upphovsrätt bland elever på gymnasieskolans medieprogram. Arbetet ger en översikt av hur stor del begreppet upphovsrätt är i medieprogrammets utbildning och i dess olika kursplaner. Med hjälp av en enkätundersökning till årskurs tre på Medieprogrammet på en utvald skola, har jag bildat mig en uppfattning om hur elever ser på upphovsrätt. Jag har även intervjuat några olika lärare som undervisar i medieämnen om hur de ser på elevernas inställning till upphovsrätt. Mitt arbete visar att många elever inte bryr sig om upphovsrätt när det är någon annan som har skapat ett verk men upphovsrätten är ofta mycket viktig när det är eleven själv som har skapat något. Arbetet åskådliggör också hur elever tänker på olika sätt om upphovsrätt i skolan, privat eller i professionella sammanhang. Dessutom visar arbetet hur elevernas attityder skiljer sig från medielärarnas sätt att se på upphovsrätt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar på för musik, varför de lyssnar på musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att både veta hur musik påverkar dem positivt och negativt. För att få reda på hur ungdomar lyssnar på musik och hur de uppfattar att den påverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, både tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vår intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket på musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna använder musik på olika sätt.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lärare i Moderna språk på steg 3, 4 eller 5 på gymnasiet talar målspråket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlägga i hur stor utsträckning lärarna använder målspråket när de undervisar, och i vilken utsträckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lägger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lärare i Moderna språk tala målspråket i största möjliga utsträckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten från observationerna visade att de observerade lärarna i mycket stor utsträckning använder sig av målspråket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lärarna är eniga om vikten av att använda målspråket i undervisningen och att de är medvetna om sina egna språkval i klassrummet.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Experimentets art och roll i naturvetenskaplig undervisning är ett fundamentalt och omfattande ämne. I föreliggande litteraturstudie görs ett försök att sätta in frågan i ett historiskt, pedagogiskt och vetenskapligt sammanhang. Innan experimentets roll diskuteras, ställs dock frågan vad naturvetenskap är, varför och hur det skall undervisas, och vad som kännetecknar praktiskt arbete och experimentell verksamhet i skolan. Med denna bakgrund refereras några forskares och lärares erfarenheter och åsikter. Det visar sig, föga överraskande, att formerna för och avsikterna med experiment i undervisningen är skiftande.