Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemätning ringa in dagsläget för hur samverkan, samarbete och Samordning fungerar, samt förutsättningarna för implementeringen av programmet GU Folkhälsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera från landstinget, länsstyrelsen samt region Gävleborg och de andra två grupperna bestod av åtta personer från kommunerna i Gävleborgs län. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.

Budget används av både den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, Samordning, åtagande och till viss del även som kommunikation och motivation. De skillnader som finns är relativt små. Detta anser vi beror på att båda verksamheterna är budgetkopplade.

CAD-Samordning eller ?digital Samordning?, används inte endast inom byggbranschen. Alla stora projekt som görs med CAD-program inom produkttillverkning och produktutveckling kräver maximal noggrannhet i mätdata. Teknologin tar jämna steg mot en programutveckling som blir alltmer komplex och kan i vissa fall upplevas som komplicerad och mer problematisk. Man behöver däremot inte stora kunskaper om CAD-användning för att förstå att en mer kontrollerad och strukturerad CAD-Samordning som samordnar all CAD-relaterad information efter rutiner och krav bidrar till tidsbesparingar.

I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementeraSamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka Samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av Samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet.

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data.Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-Samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-Samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-Samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och Samordning av företag i allmänhet, samt ett transportSamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportSamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en Samordning av företag.Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportSamordning och projekt liknande det i Falköping..

Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, Samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och Samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

SammanfattningEU:s konkurrensrätt innehåller regler och praxis i syfte att skydda den effektiva konkurrensen. Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal och samarbeten, artikel 101.1 FEUF, är konkurrenslagstiftningens viktigaste bestämmelse. Regeln består av olika kriterier, varav avtalskriteriet är ett. I avtalskriteriets gränsland befinner sig det samordnade förfarandet. Detta beteende är otillåtet och därmed förbjudet.

Äldre personer lider ofta av sömnsvårigheter vilket kan allvarligt påverka deras fysiska och psykiska hälsa. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att minska de äldre personers sömnsvårigheter genom användandet av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Studien har en beskrivande design och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och Samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och Samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på Samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på Samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom Samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

This study has an integration policy direction as it focuses on the qualification for the new arrivals to quickly establish themselves in the labor market, and how the government's interventions, which in this case is the establishment reform, have affected municipalities and what its role is in this context. The purpose of the establishment reform is to faster the new arrivals integration in to the labor market. The aim of this study is to analyze the interaction factors that is affecting the integration of new arrivals into the labor market by study the professionals opinions on the interplay between involved organizations in two municipalities before and after the establishment reform. Studies have shown that the establishment reform has not achieved its goal and the purpose is to analyze the aspects behind this problem. The results of the study were analyzed with help of the interaction theory and the new institutional theory which is a part of the organization theory. An important aspect in the results of our study is the deficiency with the interaction between the participating organizations that obstruct the new arrivals path to becoming self-contained. In order to identify the problem, the study focuses on the co-operation among two communities in Sweden with the new arrivals way into the labor market.