Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att Samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, Samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när Samordningen fungerar.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en Samordning.

Detta arbete tar upp hur företag skapar förutsättningar för att en IT-investering kommer att bli lyckad. Med en lyckad IT-investering menas att ett anpassat system skapas där dess användning blir så effektiv så att den fulla potentialen hos systemet utnyttjas.Arbetet som ligger bakom rapporten är en litteraturstudie av olika teorier varav en legat som grund för mitt fortsatta arbete. Dessutom har en fallstudie genomförts genom fem stycken djupintervjuer av företagsledare och systemutvecklare. Deras arbetsätt och synsätt har sedan jämförts med den baserande teorin.Teorin som jag baserat mig på tar upp tre stycken kritiska faktorer, Samordning, engagemang och kompetens, som alla måste till för att en IT-investering skall nå sin fulla potential. Dessa faktorer skall genomsyra hela utvecklingsprocessen av systemet och sedan i en ständigt pågående process förbättra och effektivisera dess användning.Rapporten tar även upp om det går att förutse vilken effekt och påverkan ett nytt IT-system kommer att ha på användarna.De slutsatser som dragits under arbetet är att många företag är medvetna om vilka faktorer som skall beaktas vid en IT-investering.

År 2004 antogs en ny förordning, (EG) nr 883/2004, avseende Samordning av EU-medlemsstaternas system för social trygghet. Förordningen ska bland annat vara bestämmande för vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska bli tillämplig på den person som förflyttar sig inom gemenskapen, för arbete eller av andra orsaker. Den tidigare förordningen på området, (EEG) nr 1408/71, har under åren varit föremål för hård kritik då den ansetts vara alltför komplex och svår att tillämpa. Förhoppningen är att den nya förordningen ska kunna lösa de problem den gamla förordningen gett upphov till. Vår fokus har legat på lagvalsreglerna och uppsatsen har därför till främsta syfte att belysa de svårigheter dessa medfört vid tolkning och tillämpning av den gamla förordningen och ur ett jämförande perspektiv redogöra för hur lagvalsreglerna utformats i den nya förordningen.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet. Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad.

På senare tid har en kritisk diskussion växt fram kring användandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrävande och den anses även inte tillhandahålla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och är det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget får problem med planering, Samordning samt styrning av aktiviteter då de saknar ett ramverk. Ahlsell AB är företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 år.

Magisteruppsats SV2140, 15 hpSvenska språketVårterminen 2012Handledare: Elisabet Engdahl.

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militärflygplan i Skandinaviens mest otillgängliga terräng och insatsen i samband med detta innefattade många myndigheters resurser och personal.Syftet med arbetet är att studera Samordning av resurser vid extraordinära händelser, identifiera eventuella brister och kartlägga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen.Studien bygger på såväl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien är Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten.Arbetet visar att det råder otydliga ansvars- och ledningsförhållanden när en olycka av denna karaktär inträffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfällig och det var svårt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade Samordning och samverkan på verkställandenivå bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet. .

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-Samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-Samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-Samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Avsikten med det här examensarbetet var att undersöka och kartlägga hur Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i Göteborg arbetar med frågor rörande arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö för att därefter genom en nulägesanalys ge förslag på hur arbetet inom dessa verksamhetsområden skulle kunna förbättras och rationaliseras genom Samordning. Dessutom ges övergripande förbättringsförslag på arbetsmiljöarbetet. Samordning av ledningssystem kan göras genom att dra nytta av de likheter som finns i de olika systemen eller när systemens verksamhetsområden överlappar varandra. En mer omfattande Samordning kan göras om kraven i de olika standarderna eller kravdokumenten för respektive system är lika eller är formulerade på olika sätt men har samma syfte. Arbetet med ledningssystemen för arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö har många likheter och dessutom överlappar systemens verksamhetsområden varandra, vilket gör dem lämpliga att samordna.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, Samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Mårten RamnäsExaminator: Ingmar Söhrman.

Titel: Samordning vid implementering av miljömål ? en beskrivning om hur implementeringav miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolagFörfattare: Louise Fernholm och Antonia HarrisonHandledare: Jan-Olof MüllerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomiSeminarium: 2014-05-20Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur Samordning kan se ut vid implementering av miljömål i en kommun, med fokus på nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom Varbergs kommun ser på implementeringen av miljömål. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan Samordningsmekanismer, styrning och målfokuserad investeringsverksamhet.Bakgrund: Kommunen är inte en vinstdrivande organisation, så beslutsprocessen kring mål blir därmed mer komplex jämfört med den privata marknaden. Svenska kommuner står för ca 15 % av fastighetsbeståndet, vilket är en betydande andel.

 Detta examensarbete är en utvärdering av arbetssätten i byggprojektet Norrortsledenoch genomfördes på Trafikverket i Solna under hösten 2010 och början av 2011.Norrortsleden är en tvärförbindelse mellan E4 och E18 norr om Stockholm.Byggprojektet är två-delat där ena halvan genomfördes i en traditionell entreprenadformoch den andra i en så kallad funktionsentreprenad med helhetsåtagande. Denna rapportfokuserar på den senare av dessa två. Examensarbetet ämnar finna, genom att användaNorrortsleden som exempel, vilka för- och nackdelar som funktionsentreprenad medhelhetsåtagande för med sig. Detta görs utifrån tre olika aspekter: organisatoriskt,ekonomiskt och kvalitetsmässigt. För att åstadkomma detta har intervjuer medbeställarorganisationen (Trafikverket) och entreprenören (NCC), ekonomiskkalkyl ochen upplevelseenkät genomförts.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemätning ringa in dagsläget för hur samverkan, samarbete och Samordning fungerar, samt förutsättningarna för implementeringen av programmet GU Folkhälsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera från landstinget, länsstyrelsen samt region Gävleborg och de andra två grupperna bestod av åtta personer från kommunerna i Gävleborgs län. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.