Stora Enso är ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i Gävle/Dala regionen. Reservdelshållningen styrs i dagsläget till stor del på respektive enhet utan någon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshållningen ska kunna uppnås är det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör använda i regionen. Inom ramen för strategierna ingår också om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete är tvådelat. Den första delen handlar om att utifrån teori utreda möjliga reservdelsstrategier gällande lagerhållning inom storindustri.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes.Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

Cirka 20 % av Sveriges befolkning lider vid ett givet tillfälle i livet av svår till måttlig smärta. En stor del av dessa är också sjukskrivna och/eller får vård för sina besvär. Hos personer med långvarig smärta kan man utgå ifrån ett biopsykosocialt synsätt vid deras behandling. Det finns olika sorters team som arbetar på olika sätt för att uppnå ett gott resultat. Vid transdisciplinära multimodala teamarbeten är flera professioner inblandade, deras insatser är synkroniserade och en stor vikt läggs vid att patienten är delaktig i beslutsfattandet.

Det finns inte några utryckliga bestämmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmånlig skatterättslig behandling kan verka hämmande på viljan att utföra gränsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens målsättning att upprätta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvärja begränsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrättsliga utvecklingen på området framåt genom en pragmatisk tillämpning av de grund¬läggande friheterna. Medlems¬staterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen är ett område där medlemmarna mer än annars vill värna om sin rätt till självbestämmande. Frågan är dock mer kontroversiell för medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken är den enda fördragsfrihet som är tillämplig även i förhållande till tredje land.

Längre resor har blivit nödvändiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlägsen kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag är ett samhälle präglat av bilism. Detta påverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trängsel. Kollektivtrafiken är en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur kollektivtrafiken kan främjas för att locka fler resenärer med avseende på ett antal påverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige är under förändring i och med en ny kollektivtrafik lag som träder i kraft år 2012 då även kommersiell kollektivtrafik kommer att tillåtas. I Göteborg införs dessutom trängselskatter år 2013 och stora satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det Västsvenska paketet.

Under senaste åren har den nya sjukförsäkringen debatterats flitigt i svensk media. Införandetav en rehabiliteringskedja och tidsbegränsningar i försäkringen som innebär ett nytt sätt atttänka och förhålla sig till grundstenarna till vårt välfärdssystem har bidragit till oro ochosäkerhet bland de försäkrade, Försäkringskassans kunder.Regeringens mål med förändringen är att minska ohälsan i Sverige och man vill nå en merförutsägbar och rättssäker försäkring genom tidsbestämd rehabiliteringskedja ochtidsbegränsningar för sjukpenning och sjukersättning. Uppsatsen utreder vad som hänt med depersoner som fått maximal ersättning från Försäkringskassan samt utreder hur ohälsotalet harutvecklats under perioden 2002-2010. Har Försäkringskassan nått de mål som regeringenavsett och beror utvecklingen på rehabiliteringskedjan och tidsbegränsningarna i försäkringen.Resultaten visar att Försäkringskassan i princip har nått målet för ohälsotalet som stadigtminskat sedan 2003. Minskningen av ohälsotalet är även större från och med 2008 till 2010,jämfört med tidigare år.

Bakgrundsbeskrivning: Traditionellt har risk betraktats som något negativt ocholika typer av risker har hanterats av olika funktioner. Sedan ett antal år har IntegratedRisk Management (IRM) utvecklats som koncept för riskhantering. IRM innebärsamordning och integration av riskhanteringsarbetet. Problemställning: I vissa länder har lagstiftning tvingat företag att implementerasystem som IRM, men det råder fortfarande viss oklarhet i vilka motiven ocheffekterna är. Vi frågar oss därför vilka anledningar det finns att använda IRM? Vad ärmålsättningen och motiven? Vilket värde (effekter) skapar det egentligen för företaget?Vidare saknas det studier i vad IRM innebär i praktiken, särskilt erfarenheter frånnordiska företag.

Miljö- och kvalitetsfrågor har under en längre tid behandlats av större företag. De senaste åren har dessa frågor även fått en märkbar betydelse för små företag. Krav på att företag kan visa upp att de jobbar aktivt med miljö- och kvalitetsfrågor kommer bland annat från kunder och allmänheten, men det kan även vara en förutsättning för att kunna växa eller hålla sig kvar på marknaden. Med hjälp av ett verksamhetssystem styrs arbetet med miljö- och kvalitetsfrågor inom företag. En framtida praktisk tillämpning av verksamhetssystemet påverkas i hög grad av hur involverade företagets medarbetare är i arbetet med verksamhetssystemet, därför är det betydelsefullt att alla medarbetare görs delaktiga i företagets verksamhetssystem.

Syftet med studien var att förstå och beskriva vad som befrämjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat våld. Därtill var syftet att förstå och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förändring ur ett genusperspektiv.De centrala frågeställningarna var; Vad anser deltagarna är motiven, förutsättningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv på sexualiserat våld? I vilken utsträckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förändring?Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvägagångssätt har använts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkätundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Anledning till studiens initiativtagande är att det inom området inköp av prefabricerade betongstommar saknas riktlinjer för hur alternativa entreprenadformer skall behandlas. I ett byggprojekt står stommen för cirka 15-25 % av totalkostnaden för ett byggprojekt. År 2008 köpte Skanska in prefabricerade betongstommar för en summa av 815 miljoner kronor. I 50 projekt uppgick stomkostnaderna över 10 miljoner kronor och stod för 71 % av totalkostnaden för det årets stominköp. Om entreprenadformen kan påverka resultatet så är det stora kostnader som kan minskas.

Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget. Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre djur. Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på djurets eventuella kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används har tillräckligt hög kapacitet.

AbstraktTitel: Leksaker i den digitala tidsåldern ? Leksaksbranschens bemötande av nya preferenserFörfattare: Sandra Nilsson och Victor TydesjöHandledare: Leif RyttingKurs: Företagsekonomi III ? examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur leksaksbranschen har förändrat och kommer att förändra sin verksamhet i den teknologiska tidsåldern. För att genomföra detta har vi fastställt några aspekter att undersöka:Butikernas nuvarande tillstånd gällande sortiment och arbetssättFörändringar som har skett gällande sortiment som en konsekvens av barns förändrade teknologianvändningLeksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingenForskningsfrågan lyder: Hur påverkas leksaksbranschen av barns tidiga användande av olika former av digital teknologi?MetodVi har för denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden.

Sammanfattning Titel: Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet ? En fallstudie inom Trelleborg Building Systems Seminariedatum: 2004-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats i Strategic Management, FEK523,10 poäng Författare: Martin Borgström, Henrik Hallerby & Niklas Winnert Handledare: Lars Bengtsson Nyckelord: Strategisk planering, produktutveckling, kundbehovsanalys, industriell marknad, organisk tillväxt, total kravbild Syfte: Vårt syfte är att studera vilka förutsättningar som fallföretaget Industrial Profiles Nordic har för att kunna organisera och utveckla sin produktutvecklingsprocess mot den totala kravbild som har inverkan på denna process. Utifrån dessa analysresultat avser vi delge ett antal åtgärdsförslag till ledningen för hur detta utvecklingsarbete kan genomföras och organiseras. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts, där vi jämfört olika avdelningar inom divisionen Industrial Profiles Nordic med avseende på kundbehovsanalys, produktutveckling samt strategisk planering. Intervjuer har genomförts inom ledningen för affärsområdet Trelleborg Buildings Systems samt divisionen Industrial Profiles Nordic.

Många företag upplever problem i multiprojektmiljöer som dagens projektmodeller oftast inte tar hänsyn till. Projektmodellerna är dessutom ofta anpassade för stora affärssystemprojekt vilka inte behöver vara tillämpbara för mindre projekt.Det här arbetet syftar till att utreda och ta fram projektmetodik för hur projektarbete bör utföras på en typ av projektorganisation med en viss typ av förutsättningar. Studien är anpassad att gälla för en projektorganisation på ett konsultföretag som arbetar med införandeprojekt av affärssystem mot mindre företag.Företaget som fallstudien beskriver är Medius AB som har en affärsidé att med bred kompetens leverera IT?lösningar som förenklar och effektiviserar processer i organisationer. Företaget är under stark tillväxt vilket påverkar samtliga av företagets tre affärsområden.