Sökresultat:
77 Uppsatser om Samordnad - Sida 5 av 6
En Samordnad Förståelse kring SOA ? Ett Praktikfall på WM-data
Den nya tidens utmaningar ställer allt högre krav på effektivitet och flexibilitet hos
verksamheter. Traditionella informationssystem har svårt att tillmötesgå dessa krav. Den
serviceorienterade arkitekturen (SOA) betraktas som ett nästa steg i utvecklingen, med syfte
att hantera denna problematik. Förutsättningarna för att ett förändringsarbete skall lyckas kan
definieras i termer av överblickbarhet, samförståelse (medvetenhet) och meningsfullhet. En
lyckad övergång till SOA förutsätter att dessa faktorer har beaktats i förändringsarbetet.
Begreppet SOA är fortfarande nytt för många och därmed kan förväntningar på arkitekturen
variera stort.
Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner
Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen
?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska
aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess
etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever
vid inf?randet.
Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som
avser id?modellen.
Funktionsblandning och tillgänglighet: Möjligheter vid stadsutveckling i Västerås
Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till Samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.
I SKUGGAN AV F?RLUST ? F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV BARNETS PALLIATIVA V?RD En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r
m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig
utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor,
behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.
Tidig och samordnad rehabilitering?: Hur fungerar den lagstadgade rehabiliteringsprocessen
Aktuell studie hade till syfte att undersöka fördröjningarna i rehabiliteringsprocessen vid sjukskrivning samt jämföra dessa med lagstadgade tidsmålen för arbetsgivares och försäkringskassan åtgärder. Samtidigt gjordes en jämförelse gentemot de politiskt beslutade målen för väntetider inom vården i Sörmlands läns landsting. Tidigare studier har visat en avsevärd försening av rehabiliteringsutredningar hos arbetsgivaren och rehabiliteringsplanering från Försäkringskassan. Studien utfördes vid en företagshälsovård som enkätundersökning till patienter vid besökstillfället varit sjukskrivna mer än 3 månader. Uppgifterna i enkäterna kompletterades sedan med journaluppgifter.Resultaten påvisade en avsevärd fördröjning av utförda rehabiliteringsåtgärder.
Ulvsundastråket : tvärbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd
I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en Samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området.
Ulvsundastråket - tvärbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd
I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga
tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra
och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att
förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den
fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en Samordnad kollektivtrafik- och
bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med
varandra.
Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12
stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör
stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse.
Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av
bostäder i stora delar av området. Tvärbanan, som idag går mellan Sickla och
Alvik, planeras inom kort förlängas norrut i två grenar via Ulvsunda
industriområde och Bromma flygplats.
Lärares kunskap om elektronisk mobbning
Mobbning är ett gammalt samhällsproblem, men man har nu funnit ett nytt sätt att nå sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berättelse med intervjuer, dels med en tonåring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vårt syfte vill vi klarlägga lärares kunskap om elektronisk mobbning, lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan och var lärarna anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätundersökning på sex skolor där 129 lärare har medverkat.
Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet.
Uppföljning av ett våtmarksprojekt : I Laholms Kommun
I detta examensarbete görs en uppföljning av ett våtmarksprojekt i Laholms kommun. Syftet är att skapa en överblick och inblick i hur projektet ser ut idag och vilka erfarenheter som kan föras vidare till framtida projekt.Våtmarksprojektet ? Renare Laholmsbukt- Samordnad våtmarksinsats för Laholmsbukten? utfördes mellan 2000-2007, och resultatet blev 83 objekt i delprojektet ?Våtmarker i odlingslandskapet? och 3 objekt i delprojektet ?Ekologik dagvattenhantering?. Dessa 86 våtmarker har genom en fältstudie inventerats med hjälp av en checklista för ett likvärdigt och jämförbart resultat. Checklistan bestod av punkter gällande våtmarkens vegetation, användningsområde, skick och vilka tecken på djurliv som man kunde notera.För att skapa ett helhetsperspektiv av våtmarksprojektet skickades en enkät ut till de 81 markägare som idag har en eller flera av dessa våtmarker på sin mark.
Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen : En fallstudie om mål. mått och balanserat styrkort vid ett förband i Försvarsmakten
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008Författare: Susanne Arve och Mikael HolmströmHandledare: Elin FunckTitel: Försvarbar och balanserad styrning av MarinbasenBakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Managementpåverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter ärpåverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningenvittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningenav Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändradeinriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått iFörsvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som ärspårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Viundersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg förMarinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,Marinbasen.
Vallkärra Stationsby : en del av det hållbara samhället
Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar.
Vallkärra Stationsby - en del av det hållbara samhället
Sammanfattning
Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en
växande stad och strävan att nå hållbar utveckling,
d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår
miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana
strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den
ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller
vårt kulturella arv.
Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt
att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden
skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är
en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta
arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit
med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att
närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad
som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta på hur vi genom infrastrukturen
och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hållbara strukturer.
Installationssamordning : Under projekterings och produktionsfasen
Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.
Förmaksflimmer hos häst
Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst.
Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.
Lokalisering av ytor för hantering av jord- och bergmaterial i Södertörn
Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en Samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden. För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet.