Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering.

Introduktion: Äldre bor idag kvar längre i sina hem vilket ofta medför ökade vårdbehov och kraven på sjukvård, speciellt hemsjukvård ökar med detta. För att hemsjukvårdens sjuksköterskor ska kunna ge en optimal vård krävs en väl utförd vårdplanering där informationsöverföringen mellan de olika leden fungerar så ingen viktig information faller bort under vägen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av informationsöverföring till hemsjukvården i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i forskningsprojektet "Äldre och samordnad vårdplanering". En kvalitativ metod men en induktiv ansats användes.

Förväntad effekt av vårdens elektroniska IT-system är ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Ett första villkor för att kunna uppnå detta är att IT-systemet används. I denna studie granskas ett underutnyttjat IT-system, använt för informationsöverföring mellan olika huvudmän vid samordnad vård- och omsorgsplanering.Granskningen baseras på teorier om hur individers intention och vilja till att använda ett IT-system initieras eller upprätthålls genom omgivningens påverkan.Resultatet visar att IT-användare i den patientnära vården (mikrosystemet) saknar adekvat tekniskt, organisatoriskt (mesosystemet) och ledningsstöd (makrosystemet), vilket kan förklara underutnyttjandet..

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

SammanfattningRådgivning till lantbruket har en lång historia som fram till början av 1990-talet domineras av statsfinansierad rådgivning. Därefter har statsfinansierad rådgivning alltmer begränsats till insatser på miljöområdet. Andra aktörer som hushållningssällskap, husdjurföreningar, LRF-konsult och helt privata aktörer har tagit över rådgivningen som numera bedrivs på kommersiella grunder.Studien syftar till att tillföra ett kundperspektiv på rådgivningen för att öka förståelsen för hur kommersiell rådgivning kan organiseras närmast kunden, för att bidra till lönsamhet, utveckling och konkurrenskraft i lantbruket. I huvudsak bygger studien på en intervjuundersökning av större rådgivningskunder bland mjölk- och köttproducenter i Sjuhäradsområdet i södra Sverige.Den teoretiska grunden för diskussionen i studien utgörs av servicemanagementteori (Normann, 2000) och analysmodellen affärsplattformen (Klofsten, 1998). Med utgångspunkt från resultaten i intervjuundersökningen utmynnar diskussionen i ett antal slutsatser.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående.

Vid Onkologiska klinikens behandlingsmottagning ges cytostatika till de patienter som inte är inlagda vid kliniken. Arbetsförhållandena för sjuksköterskorna på mottagningen är ibland mycket påfrestande, genom att arbetsbelastningen kan vara mycket varierande, både mellan olika dagar och mellan olika sjuksköterskor. Vidare ger dagens bokningsrutiner inte någon samordning mellan sjuksköterskorna, vilket gör att mottagningen även har svårigheter att på ett bra sätt utnyttja sina behandlingsresurser.Behandlingstiderna för patienterna bokas idag löpande. Examensarbetet syftar till att simulera förändringar i dagens verksamhet. Vi undersöker möjligheterna att genom samordnad bokning dels förbättra arbetsförhållandena för sjuksköterskorna och dels förbättra resursutnyttjandet vid mottagningen.

I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur deuppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes somen semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiskavuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet avdenna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär.

Studies syfte var att undersöka hur enheter organiserar sig när det uppstår gemensamma arbetsuppgifter. För att uppnå syftet har arbetsmetoden samordnad delgivning studerats. Samordnad delgivning är en arbetsmetod där enheter inom Kronofogden förväntas att delge varandras ärenden, vilket i längden innebär att enheterna måste samarbeta. Detta ha visat sig problematiskt. För att undersöka denna problematik har studiens frågeställningar varit: 1.

I dagens bilburna samhälle är det nödvändigt att ur miljösynpunkt energieffektiviseratransporterna. Samtidigt blir etableringar av externa handelsplatser allt vanligare iSverige och lockar främst kunder med bil. Högsbo Sisjön i Göteborg är från börjanett industriområde där handeln har expanderat och därför kan det idag betraktas somen extern handelsplats. Utvecklingen har medfört påtaglig trängselproblematik ochdet finns behov av att hitta lösningar för att reducera antalet transporter i området. Enmöjlig bidragande lösning till trafiksituationen skulle kunna vara att samordnahemleveranser från butikerna.

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående.

Norra Djurgårdsstaden är för närvarande ett av Europas största stadsutvecklingsområden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen präglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hållbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprättas i Hjorthagen för att hantera transporter in till området under byggprocessen. Syftet med logistikcentret är att minska trängsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har ämnat kartlägga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt beräkna hur energianvändningen och utsläppsmängderna skulle kunna förändras.Kartläggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna får som kvitton på inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats från JM:s byggande i Norra Djurgårdsstadens första etapp, Norra 1.