Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhåller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen ställs inför. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger på två olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osäkerhet. De ställningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten är utifrån hur de är som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhållningssätt i arbetslagen..

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.

Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning..

The purpose of this study has been to increase the awareness of what significance models of explanation have for intervention programmes, aimed at perpetrators of intimate partner violence, within the Swedish social services. The study is not gender neutral, it centres on male batterers in heterosexual relationships. The study is based on qualitative interviews with five people working within the topical field. I analyzed their statements using an ecological model of understanding violence. The main finding was that the people I interviewed had a multiple understanding when it came to comprehending the violence, but that when it came down to the actual intervention they targeted mainly on elements in the individual spectra, such as feelings of frustration.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori.

Syftet med denna uppsats är att beskriva för- och nackdelar som uppstår för en varumärkesinnehavare då dennes varumärke, utav konsumenter, har kommit att uppfattas som en allmän benämning av en produktkategori. Även orsaker till fenomenet samt förebyggande åtgärder kommer att beröras. Ämnet är inte belyst i större utsträckning, varken inom teori eller i praktik. Syftet besvarades med hjälp av att studera Arla Foods varumärke KESO® som i uppsatsen konstateras vara en allmän benämning för produkten cottage cheese. Teori kring varumärken generellt samt ämnesspecifik teori sammanställdes för att fungera som ett analysverktyg.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur nyanlända ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lära sig ett nytt språk och skaffa nya vänner och vad denna utmaning innebär. Med uppsatsen vill jag belysa språket och skolans betydelse för nyanlända elevers delaktighet. Min studie är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanländ elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).

I en allt mer föränderlig omgivning utgör innovation ett nödvändigt redskap. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ettgruppklimat som främjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrån Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrån Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som främjar innovation. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 83 respondenter fördelade på 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.