Sök:

Sökresultat:

8679 Uppsatser om Sammanställd teori - Sida 11 av 579

Revisionskvalité : en studie utifrÄn revisorernas perspektiv

Syfte: Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalitéMetod: För att nÄ fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod anvÀnts för denna explorativa studieTeoretiskt perspektiv: Studien utgÄr ifrÄn befintlig teori och vetenskapliga studier men Àven resultatet av vÄra pilotintervjuer som anvÀnts för att urskilja faktorer som kan förklara vÄrt syfte. Teorier som anvÀnts Àr professionsteori, institutionell teori och byrÄkulturell teoriEmpiri: Det empiriska materialet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning som vÀnder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska testerResultat: Analysen pÄvisade att de faktorer som har den största positiva pÄverkan pÄ revisionskvalité Àr expertis tillsammans med revisorns kompetens.

Algeriet vs Kilcullen : GÄr det att applicera modern COIN teori pÄ gamla krig?

Idag Àr det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori Àr missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant frÄn de som har verkat tidigare dÄ dagens konflikter Àr mera komplexa. En av dessa Àr den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger pÄ tre pelare nÀmligen sÀkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare mÄste utvecklas parallellt och Àr lika viktiga för att nÄ framgÄng i en COIN operation.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrÄn Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekÀmpning.Efter erfarenheter frÄn kriget i Indokina hade fransmÀnnen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Revisionens vÀrde - Vilka faktorer pÄverkar revisionens vÀrde?

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

Att leva Àrligt och vÄga utvecklas : om unga kvinnor som socialiserats in i frikyrkan men lÀmnat den

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen Älder bestÀmmer de sig för att inte lÀngre delta. Deras förÀldrar Àr fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger pÄ fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla Àr uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berÀttar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrÄn kyrkan.Resultatet Àr sedan uppdelat i tre kategorier: VÀrderingar, omsorg och gudsbild.

Emotionerna bakom nÀthatet : En grundad teoretisk studie om nÀthat

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Kvinnornas fel? Om kvotering och organisering i det argentinska parlamentet

Argentina var först i vÀrlden med att införa lagstadgad kvotering av kvinnor till parlamentet. MÄlet med kvoteringen var att öka jÀmstÀlldheten, detta genom att ge kvinnorna mer inflytande. Det har dock visat sig att kvinnornas inflytande över politiken inte ökat i samma takt som deras antal och vi försöker i vÄr uppsats förklara detta. Vi gör det med hjÀlp av teori om vikten av kvinnors organisering i politiska sammanhang, och det motstÄnd denna organisering ofta möter. Uppsatsen Àr en fallstudie baserad pÄ feministisk teori, forskning om kvinnor i politiken samt material om frÀmst Argentina och Latinamerika.

Marindiplomati ur ett smÄstatsperspektiv, det svenska sjöförsvarets stöd till diplomatin  under Ären 1945-1950

RÄdande teoribildningar inom det marindiplomatiska omrÄdet Àr skrivna utifrÄn ett stormaktsperspektiv, dÀr staternas storlek pÄ flotta samt ambitionsnivÄ med den marina diplomatin skiljer sig Ät i jÀmförelse mot en smÄstat och dess perspektiv.  Med utgÄngspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlÀgga ett svenskt perspektiv pÄ det subtila förhÄllningssÀtt pÄ den marina diplomatin som Àr rimlig i förhÄllande till vÄrt lands storlek pÄ flotta samt de ambitionsnivÄer som Àr rimliga för en smÄstat. En smÄstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under Ären 1945-1950. Denna teori, smÄstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitÀra insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök.Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstÀmmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin..

Det sociala företaget - en ny teknik för makt och styrning?

Vi har haft för avsikt att, med hjÀlp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrÄn verksamhetschefens, handledares och assistenter berÀttelser om arbetet i ett socialt företag. GÄr det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istÀllet för att med lagar och tvÄng, med hjÀlp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjÀlp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur mÀnniskor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förÀndras under utveckling och förÀndring av samhÀllet och den liberala demokratin.

SvÄrigheter med derivata

MÄlet med föreliggande arbete var att undersöka följande tvÄ frÄgor:1. Vilka svÄrigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier Àr centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svÄrigheter?Metoden som anvÀnts kallas "meta-syntes" och Àr en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanstÀlla resultat Àven transformerar, analyserar och renodlar dem.

To assess Robert K. Mertons paradigm: 75 years with ?Social Structure and Anomie"

Robert Mertons anomiteori har historiskt fÄtt skarp kritik pÄ grund av sitt svaga empiriska stöd och sina teoretiska antaganden. Vissa har dock menat att det svaga empiriska stödet beror pÄ felaktiga operationaliseringar av Mertons teori. Den hÀr studien syftar sÄledes till att studera operationaliseringar i tidigare forskning av Robert Mertons ursprungliga anomiteori som den presenterades Är 1938 i Social Structure and Anomie. Först genomförs en noggrann genomgÄng och analys av artikeln Social Structure and Anomie och den teori som dÀr presenteras. Genom en systematisk litteraturöversikt har sedan 13 artiklar som operationaliserat Mertons teori valts ut och sedan analyserats utifrÄn de centrala delarna av Robert Mertons paradigm.

Vad har den deklarativa kunskapen för effekt pÄ den procedurella?

Mentala modeller bestÄr av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt pÄ varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en fÀrdighet utvecklas. Enligt denna teori föregÄr deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar pÄ frÄgestÀllningen: Àr deklarativ kunskap alltid en förutsÀttning för den procedurella?Ett experiment utfördes med tvÄ oberoende grupper.

Hur möter man Warden? : En militÀrteoretisk prövning av Sveriges militÀra förmÄga

John III Warden beskrivning om hur militÀra maktmedel skall nyttjas för att nÄ högre politiska mÄl Àr en av de mest kÀnda inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kÀnda konflikter. Ett omrÄde dÀr forskningen Àr mindre utbredd Àr hur en stat kan nyttja sin militÀra förmÄga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militÀra förmÄga som krÀvs för att möta en sÄdan angripare.Slutsatsen Àr att förmÄga till luftoperativ kontroll Àr central, denna upprÀtthÄlls genom tillgÄng till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. VÀsentligt Àr attdessa system har förmÄga att verka uthÄlligt och över stora ytor.

Stresshantering i arbetslivet : Hur man reducerar den negativa stressen

Syfte: Jag ville ta reda pÄ hur chefer/ledare idag handskas med och blir pÄverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress Àr helt individuell beroende pÄ erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen Àr det upp till sig som chef att lÀra dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

Kulturmiljö i teori och praktik - Praktisk tillÀmpning av teori i exemplet Augerum

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar. Det krÀvs att dessa vÀrden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv fÄr komma fram för att de ska bilda en vÀrdefull utgÄngspunkt.

Risken finns - men hur avgör vi vad den betyder?

Huruvida mÀnskligt beslutsfattande och riskbeteende Àr att betrakta somirrationellt eller rationellt beror pÄ vilken teoretisk utgÄngspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella dÄ det visar sig att anvÀndandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska övertrÀdelser. UtifrÄn ett evolutionÀrt perspektiv ses dock dessa övertrÀdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istÀllet som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->