Svensk päronproduktion kan utvecklas och förbättras. För att lagrade päron ska vara av högsta kvalitet ska skörd ske i rätt tid, frukten ska lagras i rätt temperatur och ULOlagringsbetingelserna ska vara rätt sammansatta. Försök utfördes på päronsorterna ´Clara Frijs´ och ´Carola´ för att få fram optimal skördetidpunkt, lagringstemperatur och ULO-betingelser för respektive sort. Efter kontinuerlig provtagning och analyser av fruktkvaliteten (fasthet, löslig torrsubstans ?SSC?, stärkelsenedbrytning, syrahalt, smak och färg) plockades frukten under sex olika mognadsstadier under perioden 17/8 ? 17/9 för ´Clara Frijs´ och 24/8 ? 24/9 för ´Carola´. Frukten lagrades i två kyllager med 1oC respektive 3oC. Ytterligare frukt plockades, vid två olika mognadsstadier, för ULO-lagring.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks).

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka ord elever i förskoleklass och år 1 använder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda på om detta är samma ord som används i läseböcker för tillsvarande skolår. Om inte så var fallet ville jag undersöka på vilket sätt de skiljer sig åt. I detta syfte analyserade jag några elevtexter och jämförde dessa med några läsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig från läsebokstexterna genom at barnen använder långt fler ord som anses lästekniskt svåra än vad de möter i läseböckerna. Barnen använder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler än vad som görs i läseböckerna.Frågar man barnen själva uppger 90 % att de kan skriva när de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som läsare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjänster i de fordonssystem som ingår i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara påbörjat övergången till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som är mångsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omställningen från invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krävs att åtgärder vidtas på ett stort antal områden.Om förband skall kunna uppträda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgänglighet, hög precision och i färre antal, måste stor vikt läggas åt att ökatillgängligheten hos de förband som ingår i insatsförsvaret.Civilt sker förändringar framförallt utifrån krav på ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjänster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.åkerinäringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militär teknologi, t.ex. Internet. Idag ärdet precis tvärtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillämpning i militära miljöer.En möjlig väg för att öka den taktiska tillgängligheten och förbättra förutsättningarna förförbanden att bibehålla kravställd uthållighet kan vara att införa telematikbaserade tjänsteri förbandens fordon..

Fler kvinnor än män studerar vidare på högskola och universitet, ändå ser vi att männen dominerar vad gäller maktpositioner inom företag. Ett tillfälle där maktrelationer byggs upp är under möten och därför har mötet en central roll i vårt arbete.Vår uppsats handlar om att undersöka hur härskar- och främjartekniker används under möten och vad användandet av dessa tekniker får för konsekvenser för jämställdheten. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ studie av ett styrelsemöte. Studien bestod av en observation, en enkätundersökning samt två intervjuer. Vår teoretiska referensram består främst av härskartekniker identifierade av Berit Ås och Elaine Bergkvist men vi diskuterar också främjartekniker samt hur både härskar- och främjartekniker kan kopplas till Foucaults och Habermas tolkningar av makt i förhållande till möten.

Problemformulering: Går det att uppnå en signifikant återkommande överavkastning samt riskjusterad överavkastning i förhållande till den svenska aktiemarknaden genom systematiskt följande av investeringsstrategin ?Dogs of the Dow??Syfte: Syftet är att undersöka huruvida teorin ?Dogs of the Dow? är applicerbar på den svenska aktiemarknaden i sökandet efter en signifikant återkommande överavkastning i förhållande till marknaden. Med detta hoppas det finnas en positiv differens av den riskjusterade överavkastningen gentemot index.Metod: Studien samlar in primärdata för empirin via SIX Trust, SIX Edge samt från Riksbankens hemsida. Sekundärdata härstammar från vetenskapliga artiklar uthämtade från främst JStor och EBSCO Host. Även studentlitteratur, tidigare studier utgör sekundärdata.

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje år. I detta arbete presenteras en metod där programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller användarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevärd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillåter att en och samma procedur implementeras hur många gånger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programspråket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfällig testning. En tolk utvecklades för ett programspråk som tillåter multipla definitioner av procedurer. Därmed har det inbyggt stöd för feltolerans genom redundans på procedurnivå. Ett experiment genomfördes där nio programmerare oberoende av varandra implementerade 12 utförligt specificerade procedurer.

I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *J?ma (? j?ma f.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilkenforskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierandeinnehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn ialla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens socialakompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varitatt åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfälletbefinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen..

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår.Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling.Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes.Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur lärare använder upplevelsebaserat lärande i undervisningen samt hur lärare och elever i grundskolans tidigare år upplever ett sådant arbetssätt.  Mina frågeställningar var följande:Hur kan man använda upplevelsebaserat lärande i den dagliga undervisningen?Hur upplever lärare och elever att det är att arbeta med äventyrspedagogik?MetodJag utförde kvalitativa intervjuer med en lärare och arton elever på en skola som deltagit i ett äventyr. Jag intervjuade eleverna både före och efter äventyret. Jag använde mig av ljudupptagning då jag intervjuade läraren och transkriberade sedan materialet.

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar ? erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga.

För att en elitidrottare ska prestera optimalt under träning och tävling, är det viktigt att hon/han har en adekvat kosthållning. Särskilda näringsrekommendationer för idrottare har framarbetats. Bland annat har Svenska Olympiska Kommittén utarbetat en kostpolicy för elitidrottare, som belyser vikten av näringsintag före, under och efter fysisk aktivitet, samt hur dessa intag bör vara sammansatta näringsmässigt för att idrottaren skall kunna prestera och återhämta sig optimalt.Syftet med detta arbete var att se hur kost- och vätskeintaget såg ut bland elitorienterare före, under och efter tävling, i förhållande till gällande rekommendationer. Även livsmedelsval samt deltagarnas resonemang kring kost- och vätskeintag i samband med tävling studerades.Studiens urval baserades på 15 elitorienterare (8 män och 7 kvinnor) som deltog i orienteringstävlingar i Ronneby under påskhelgen. Orienterarna fyllde i en mat- och vätskedagbok under totalt fyra dagar, två dagar före respektive under tävlingshelgen.

Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett läromedel för blivande truckförare. Syftet med studien är att undersöka ordförståelse hos studerande på SFID- och SASG-nivå med hjälp av ordtest och dessutom belysa den språkklyfta som finns mellan de studerandes ordförråd och den vokabulär som finns i yrkeskursernas läromedel.    Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kända ord och gråzonsord. Fackord uppmärksammas i undervisningen.Gråzonsord är de ord som ämnesläraren inte förklarar, och som inte är kända sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andraspråksinlärare då lärarna brister i medvetenhet om svårigheterna, och dessutom använder gråzonsord för att förklara nya fackord.    Ett textavsnitt, med många gråzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i två studerandegrupper som är potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkät används, och ordförståelsen belyses från flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkäten.