Flera olika behandlingsmetoder för autism finns utvecklade, även om bäst stöd finns för intensiv beteendeterapi (IBT). Variationen i behandlingseffekt inom IBT är dock stor. I Sverige används IBT på förskolor, sannolikt med varierande framgång. 22 förskolor med 24 barn som fått IBT i två år undersöktes retrospektivt med telefonenkäter, och flera faktorer undersöktes för samband med barnens förbättring i adaptiv förmåga under samma period. Integration av träningen i förskolans verksamhet samt tränarens tilltro till metoden samvarierade med behandlingsutfall.

Kostnaderna i ett företag har blivit allt viktigare på grund av att marknaden ständigt förändras. Target Costing är en av de kostnadsreduceringstekniker som därför tillkomit. Den hjälper företag att sänka sina kostnader i utvecklandet av nya och även befintliga produkter. Fokuseringen ligger främst på produktens idé-, planerings- och designfas. Target Costing används idag främst av tillverkande företag medan tjänsteföretag inte uppmärksammat denna teknik på samma sätt.

Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt.

Denna uppsats syftar till att analysera den klassiska, den objektiva och den subjektivaförsoningsläran och se hur dessa förhåller sig till den pluralistiska och inklusivistiskareligionssynen. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida synen på Jesus som vägen till frälsning ide tre försoningslärorna förändras om samma försoningslära ställs emot pluralismen respektiveinklusivismen. I en koherensanalys undersöks huruvida någon av försoningslärorna inte är koherentmed pluralismen eller inklusivismen. Genom denna undersökning följer resultatet attsanningsbegreppet inte används på samma sätt i de olika religionssynerna och försoningslärornavilket leder till problem främst mellan den klassiska respektive den objektiva försoningsläran ochpluralismen. Det framkommer även att en viss form av pluralism - den restriktiva - är mer koherentmed försoningslärorna än andra former.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar till viss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund av begränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuella funktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta för negativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och värderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett målstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktär och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade på att chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bättre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jämföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.

I de flesta medlemsstater kan vinster och förluster som uppkommer i samma koncern utjämnas om bolagen i koncernen är belägna i samma medlemsstat. Den typen av utjämning utsträcker sig inte i allmänhet till en koncern etablerad i flera medlemsstater. Eftersom en EU-harmonisering vid gränsöverskridande förlustutjämning saknas, riskerar vinster och förluster inom en koncern att hamna mellan olika skattelagstiftningar. Det medför i sin tur att förlustutjämning inom en koncern inskränks till den medlemsstat där vinsten eller förlusten uppstår. En koncern etablerad i flera medlemsstater riskerar härmed att beskattas högre än deras sammanlagda resultat på EU-nivå.Problemet med gränsöverskridande förlustutjämning är inte begränsat till att endast avse koncerner belägna i flera medlemsstater utan omfattar även företag med ett fast driftsställe i en annan medlemsstat än sin hemviststat.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning implementeras internprissättningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissättningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som är en divisionaliserad organisation, är internprissättningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlättas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man får en rättvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna..

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för om och i så fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus på förskolan. En uppfattning vi har haft är att det sällan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen på förskolan som mindre viktig. Det här är även något en australiensisk studie visat, att pedagogerna sällan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gång delvis ändrats då vi sett exempel på inspirerande och genomtänkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det här valde vi att observera på fem förskolor samt intervjua två peda-goger på respektive förskola för att få en uppfattning om deras tankar kring ämnet.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/användare då de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och användargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar då inte "samma språk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjälp av en mockup. En mockup är en fysisk och/eller interaktiv modell av ett gränssnitt. I detta arbete har vi, med hjälp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjälpmedel underlättar kommunikationen i verkligheten..

Vår uppfattning är att organisationen måste vara konsekvent i sitt strategiarbete, även för ett avgränsat område som medarbetarsamtalet, om målöverensstämmelse ska uppnås. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer där medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlägga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa målöverensstämmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts på tre olika hierarkiska nivåer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats på Simons styrmodell ?levers of control? som bygger på att organisationens alla värderingar, mätningar, interaktion och gränser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv.