Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Denna uppsats har undersökt turkisk nationalism och turkiskhet på ett svenskt diskussionsforum. När Atatürk grundade Turkiet så kom han att presentera sitt moderniseringsprojekt med sex inriktningar där nationalismen var ett av de två centrala elementen av dessa. Uppsatsens syfte har varit att analysera hur den turkiska nationalismen uttrycks på svenska diskussionsforum. Detta har gjorts med hjälp av en netnografisk studie där texter från internet har samlats in och analyserats med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Uppsatsen har sedan sökt svar på de övergripande frågeställningarna: På vilket sätt uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet på svenska internetforum? I vilka sammanhang uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet på svenska internetforum? Uppsatsen visade på att turkisk nationalism och turkiskhet på svenska internetforum ofta uttrycktes som någonting viktigt som bör upprätthållas.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Föreliggande studie är ett försök att få fram relevant information kring realisering av kvantitet i två svenska dialekter. Föremål för undersökningen är eliciterade enstaviga minimala ord från två talare av gotländska samt två talare av skånska. Materialet, som spelats in av dialektprojektet SweDia 2000, ger möjlighet att i flera dialekter studera kvantitetsfenomenet med hjälp av samordnade, jämförbara ordlistor..

Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet.Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen.Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna.

De senaste decennierna har handeln mellan länder ökat kraftigt och dessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna, resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört att globaliseringens påverkan har börjat kännas i länder över världen, där nationsgränser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt mer internationaliserade och agerar globalt i allt större utsträckning. Debatter visar att det finns olika syn på globalisering och dess effekter, en del är positivt inställda medan andra är negativt inställda. Även Sverige har påverkats av globaliseringen och internationaliseringen där allt fler utländska företag träder in och agerar.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. Våra svenska politiker har blivit hårt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den här uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker använt sig av för att försvara sig själva eller sin politik. Detta är intressant ur ett retoriskt perspektiv då jag studerat hur dessa politiker agerat för att återuppta förtroendet hos svenska folket.

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Den svenska biståndspolitiken utformades på 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har åtskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för biståndspolitiken. Den här studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska biståndspolitiken har förändrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som biståndspolitiken bygger på. En slutsats jag har dragit är att flera av de grundläggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 återfinns i dagens biståndspolitik..

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.