Den svenska försvarsmakten har genomgått en förändring mot ett insatsförsvar från ett invasionsförsvar. I dagsläget genomför Försvarsmakten insatser internationellt, tillsammans med flera olika nationer, något som ställer krav på interoperabilitet. Försvarsmakten har genomfört insatser i Afghanistan sedan 2002 och har där varit med om utvecklingen av IED-hotet och på så sätt blivit tvungen att genomföra en anpassning. Hur långt har denna anpassning kommit, främst i form av utbildning och direktiv utgivna av Försvarsmakten? Ett tydligt mål är uppsatt men finns underlaget för att nå detta mål? I uppsatsen kommer jag att jämföra de styrningar som finns i målet, NATO 2294 och AJP 3.15, med de direktiv som Försvarsmakten har gett ut och de krav som ställs på utbildning..

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka metoder lärarna använder sig av för att ta reda på elevernas andraspråksutveckling. Mitt syfte är också att ta reda på hur eleverna förhåller sig till andraspråksundervisningen. Undersökningen är gjord på tre olika skolor i södra Sverige där jag har intervjuat lärare i andraspråk samt ett antal elever som har svenska som sitt andraspråk. Förutom att lärarna arbetar på ett medvetande sätt med andraspråkselever visar resultatet också att performansanlysen är metoden som lärarna på dessa tre skolor väljer att använda. Undersökningen visar också att eleverna ser andraspråksundervisningen som något positivt där de får möjlighet att förbättra sitt svenska språk..

Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en prestandajämförelse mellan Teredo och 6to4, som används för att tunnla IPv6-trafik över publika IPv4-nätverk. Detta gjordes då ingen tidigare forskning hittats som jämför dessa tekniker ur prestandasynpunkt. Tre separata testmiljöer, en vardera för Teredo, 6to4 och 6to4 bakom NAT, sattes upp i en labbmiljö. I varje testmiljö skickades genererad trafik i åtta omgångar mellan två klienter, som samlade in testdata. Insamlad testdata bearbetades med formler för Throughput, End to End Delay, Round Trip Time och Jitter och ett medelresultat för varje räknades ut.

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel..

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

I denna uppsats undersöker jag hur och i vilken utsträckning den svenska utbildningspolitiska diskursen i riksdagen präglas av neoliberalismen åren 2008-2012. Neoliberalismen konceputaliseras utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus begrepp doxa och hans teorier om neoliberalismen som en doxa samt tidigare forskning om neoliberalismen. Det materialet som undersöks för att analysera den svenska utbildningspolitiska diskursen är utbildningsposten i de årliga budgetdebatterna åren 2008, 2010 och 2012. För att ordna analysen av materialet använder jag mig av diskursanalysen som metod; i analysen undersöks specifikt två diskurser som dominerar i det undersöka materialet. Dels diskursen om kunskapsmätningar, där PISA-undersökningen dominerar, samt diskursen om skolans ökade segregering.

I den här uppsatsen har användningen och betydelsen av ett utvalt antal översättningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck på svenska och mandarin studerats. Uppgiften närmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmålstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har använts för att beskriva det inre sinnestillståndet hos personer när de handlar på de sätt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka känslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översättningsekvivalenterna har observerats..

Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket.

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.