Sök:

Sökresultat:

211 Uppsatser om Samkönad adoption - Sida 5 av 15

?? det Àr inte bara hon som ska knyta an till oss, vi ska lÀra kÀnna henne, lÀra oss vad det innebÀr att vara förÀlder?? ? En kvalitativ studie av adoptivförÀldrars upplevelser av anknytnings? och omsorgsprocessen

Anknytningsbegreppet Àr aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade omrÄden. Mitt syfte med den hÀr studien har varit att se hur förÀldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhÄllande till sitt/sina barn. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur har man som adoptivförÀlder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförÀlder gÄtt tillvÀga för att utforma en förÀlder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utstrÀckning upplever man att man har fÄtt det stöd och den handledning man har behövt frÄn myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förÀlder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner pÄverkat förÀldrarna? Jag har intervjuat sex förÀldrar som genom internationell adoption har fÄtt barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

AdoptivförÀldrars och biologiska förÀldrars upplevelser av barnhÀlsovÄrden

BarnhÀlsovÄrden i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolÄldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivförÀldrar respektive biologiska förÀldrar upplevde kontakten med barnhÀlsovÄrden, vilka förvÀntningar de hade pÄ barnhÀlsovÄrden samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om förÀldragrupperna hade olika behov nÀr det gÀllde kontakten med barnhÀlsovÄrden och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien Àr av kvalitativ design och intervjuer har genomförts bÄde individuellt och i grupp med biologiska förÀldrar och adoptivförÀldrar.Resultatet visar att adoptivförÀldrar förvÀntade sig och erbjöds fÀrre insatser frÄn barnhÀlsovÄrden Àn biologiska förÀldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de trÀffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavÄrdscentralen.

Earned Value Management: motiv till adoption eller avvisning i stora svenska organisationer

Ett projektstyrningsverktyg som fÄtt stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden och av branschorganisationer Àr Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlÀgsen andra metoder dÀr det bland annat bevisats att EVM har en signifikant pÄverkan pÄ ett projekts framgÄng. Metoden Àr standard i ett flertal lÀnder men fÄ svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien Àr att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bÀttre förstÄelse av adoptionsprocessen. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Att leva som internationellt adopterad i Sverige

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som pÄverkar de adopterades livsprocess och visa vad som Àr avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en sjÀlvbiografi och en sjÀlvrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt, vilket innebÀr att vÄr frÄgestÀllning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har pÄverkat internationellt adopterades livsprocess Àr en trygg kÀrna, att kÀrlek Àr tjockare Àn blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet Àr en trygg kÀrna, villkorslös kÀrlek, stöd frÄn omgivningen och en svensk tillhörighet.

Homo adopticus - Policydiskurs, visuell verklighet och utilitarism

I den hÀr uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand Àr detta en uppsats som syftar till att utjÀmna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Bedömning av katters socialitet : ett arbete om klassificering och eventuella skillnader mellan sociala och skygga katter inför och efter adoption

Trots att intresset för att ha katt som husdjur Ă€r stort i Sverige lĂ€mnas tusentals katter in till olika katthem Ă„rligen. MĂ„nga av dessa katter uppges vara hemlösa. DĂ„ katternas bakgrund ofta Ă€r okĂ€nd finns en risk för bristande eller negativa mĂ€nskliga erfarenheter. NĂ„got som i sin tur kan leda till otillgĂ€nglighet och/eller skygghet hos dessa katter.Kattstallet i Åkeshov Ă€r ett av fĂ„ katthem i Sverige som tar emot Ă€ven skygga och till synes förvildade katter. De klassificerar inkomna katter, pĂ„ en femgradig skala, utifrĂ„n hur sociala och/eller hanterbara katterna bedöms vara.

LÀmplig adoptivförÀlder : hemutredare resonerar kring begreppet lÀmplig adoptivförÀlder och beskriver svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen

Denna c-uppsats Àr en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lÀmplig adoptivförÀlder, och hur de beskriver svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av tvÄ fokusgruppsintervjuer med hemutredare frÄn olika kommuner och stadsdelar i Stockholms lÀn. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr: Hur beskriver hemutredarna en lÀmplig adoptivförÀlder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldraskapet, nÀr det gÀller lÀmplighet? Hur beskriver hemutredarna svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen av tilltÀnkta adoptivförÀldrar? VÄra resultat visar att hemutredarna anser att det bÀsta för ett adoptivbarn Àr att adopteras av tvÄ förÀldrar. Detta par skall ha en kÀrleksfull relation, bÄde rimlig hÀlsa och rimlig inkomst.

Marginaliseringen av adopterade

Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ögon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som anvĂ€nds i diskursanalysen Ă€r teorierna om semantisk tĂ€thet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen Ă€r att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap Ă€r av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att pĂ„verka svenska folkets syn pĂ„ mĂ€nniskor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfĂ€rgen representerar..

Internationellt Adopterades Psykiska OhÀlsa under 16-26 Ärs Äldern - en hemeunetisk narrativ text analys av tidigare forskning

Problem area of this Bachelor thesis is the mental illness of internationally adopted at the age of 16-26. Our study focuses on a compilation of previous results from positivistic researches in the first question formulation. In the second and third question formulations a narrative text analysis, through hermeneutically interpret risk and prevention factors, is carried out for the life of internationally adopted that can lead to mental health/illness and how they apprehend to be adoptees. The purpose is to get a comprehensive understanding at individual, group and society's view of their lives. Further intention is to interpret the material for possible approach angles on further research.

Pusselbitar som blir en helhet ? Internationellt adopterades lÀngtan eller inte lÀngtan efter sitt ursprung

Syftet med studien Àr att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade lÀngtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte lÀngtar efter det. MÄlet Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som kan pÄverka adopterades lÀngtan eller inte lÀngtan efter sitt ursprung och om detta Àr kopplat till psykisk hÀlsa. För att fÄ svar pÄ vÄrt ovan satta syfte utgÄr vi frÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonÄr och vuxenliv pÄverkat lÀngtan eller inte lÀngtan efter ursprunget? Finns det nÄgon koppling mellan att lÀngta eller att inte lÀngta efter sitt ursprung och psykisk hÀlsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sÄdan metod skulle ge oss en ingÄende bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och lÀngtan.

Förekomst av agens i kattsnuvekomplexet pÄ ett svenskt katthem

Conjunctival swabs from 12 cats in a Swedish animal shelter were analyzed by real-time PCR for FHV-1, Mycoplasma felis and chlamydiae. The purpose of this study was to see whether and to what extent these agents can be detected and if they were detected from cats housed in quarantine or in the adoption department. Samples were first taken upon arrival at the quarantine and then a second sample was taken two weeks after moving to the adoption department, or upon presentation of signs of disease. The cats spent the quarantine period in two separate quarantines: five in a new quarantine (quarantine A) and seven in a room in the old shelter (quarantine B). The difference between these quarantines was that in B the cats were often mixed together ant the hygiene routines were not as good as in quarantine A.

FörbÀttrar en kvalitetssÀkring skördarens dimensionsmÀtning?

In this study it was investigated if the adoption of a new routine for quality control could improve the precision of the dimension measurement obtained by harvesters. Data was collected from three different harvesters. First, a reference data set was collected before the new procedures had been incorporated, and then when the new methodology was implemented another data set was collected by the harvester operators, allowing the two data set to be compered. The results indicated that following the implementation of the new procedures, the reliability and the precision of the measurements has increased. All harvesters included in the study had improved regarding most of the controlled factors such as standard deviation, systematic difference and hit rate within ± 2 cm for length and ± 4 mm for diameter..

Man kÀnner sig lite kluven ibland : an international adopted?s experience of her learning process

The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach.The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations..

Ingenmansland?Man Àr ingenting, tillhör ingenting?En studie om nationella adoptioner

The purpose of our study was to investigate whether national adoptions could be an option within the childcare system in Sweden. We wanted to create an understanding of how the professionals agree to this. We have implemented a comprehensive literature review as well as a qualitative study, taking benefit of a phenomenological method of analysis. The result of our study shows that national adoptions cannot replace foster placements but be a good addition to foster homes. Adoption gives the children a more secure and stable life..

Lokalitet, globalitet och folklighet : HÀlsingegÄrdarna som vÀrldsarv

The aim of this essay was to investigate the effects of adopting a site to the UNESCOs World Heritage List. Thefocus laid on the example of the Decorated Farmhouses of HÀlsingland, which was the most recent Swedishadoption. With the question of impact of the World Heritage List in mind, the region of HÀlsingland became themain focus. The study was made with particular focus on GÀstgivars, a farm located in the municipality ofBollnÀs, to which the theory of social life of things was applied. The result of the World Heritage was, in the caseof GÀstgivars, an increase of the cultural value and social status.This case study has shown that the impact of the nomination has not been immense, but suggests that longtermeffects can show.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->