Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod.

Syftet för examensarbetet är att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt språk och kultur används inom samiska förvaltningskommuner. På vilka sätt strävar pedagoger på förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att främja samiskt språk och kultur bland förskolebarn i några utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av särskilda regelverk? För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i två samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar på olika sätt med de samiska språken i förskolan.

Detta arbete undersöker hur den så kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har påverkat arbetet med material på samiska på Umeå stadsbibliotek. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för Umeå kultur. Intervjuerna visade på ett antal utmaningar och svårigheter i detta arbete, framförallt knutet till beståndsutveckling och förvärv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhåller sig till och bygger vidare på tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det som framförallt framgår i såväl intervjuerna som källmaterialet är ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tänkta användarna.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur lokal dagspress i Västerbottens län framställer konflikten i Västerbotten samt undersöka vad detta hanterande haft för konsekvenser när det gäller konfliktens reproduktion. Detta görs genom en analys av en rad artiklar skrivna Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren. Fokus ligger på den rådande konflikten samt de bilder av densamma som förmedlas, detta I förhållande till hur den infallsvinkel som tidningarna själva väljer att förmedla kan tolkas utifrån ett etnicitetsperspektiv.Frågeställningar:Vilka diskurser återfinns i rapporteringen från den rådande konflikten mellan Vapstens sameby, övriga samer och övriga aktörer i Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren?Vad kan man, med hjälp av ovanstående, utläsa av detta I förhållande till konfliktens reproduktion?Vad kan man säga om konflikten som den framställs i Västerbottenskuriren och Västerbottens folkblad ur ett etnicitetsperspektiv?Man kan genom att studera artiklarna lingvistiskt se ett kategoriserande av samebyarna och staten som den ?andra? parten i konflikten. Detta gäller inte enbart de debattartiklarna som skrivits och analyserats utan även de artiklar skrivna av journalister.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv ochhälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor förbehandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehållsanalys.

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen.

Syftet med denna uppsats, som utgör mitt examensarbete i utbildningen till lärare i religionskunskap, var att undersöka hur vilket utrymme den samiska religionen får i undervisningen i ämnet religionskunskap, samt att titta på vilket stoff som tas upp. Min hypotes var att det utrymme som ägnas samerna skulle vara ytterst begränsat, samt att det, om de överhuvudtagets togs upp, i så fall skulle vara en väldigt ytlig bild som gavs. För att ta reda på om detta antagande var korrekt genomfördes dels kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år, dels en läromedelsanalys av ett antal läroböcker. Resultatet av dessa båda undersökningar bekräftade min hypotes. Ingen av de intervjuade lärarna ägnar samerna något större utrymme i sin undervisning, utan de nämner oftast bara dem kort i anslutning till andra områden.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books.

Under snart 400 år har samerna fått speciell undervisning från staten. Först handlade undervisningen om att föra in folket i det svenska samhället. De skulle lära sig att läsa och skriva på svenska och övergå till majoritetsbefolkningens "rätta" religion. Vid sekelskiftet 1900 hade synsättet ändrats. Samerna skulle nu bevaras och segregeras, "lapp skulle vara lapp" och inte beblanda sig med det civiliserade samhället.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.

I den tid vi lever nu arbetar bara en liten del av befolkningen med produktion i det öppna landskapet. Städerna växer samtidigt som fler flyttar från än till glesbygderna. När distansen till landsbygden ökar skapas nya tolkningar, värdesättningar och användningsområden för landskapet. Det öppna landskapet förknippas av många inte längre med ett produktionslandskap utan med ett rekreationslandskap för fritidsaktiviteter. Kraven på tillgänglighet, service och upplevelser ökar och det öppna landskapet befinner sig i en ny situation.Gotland tar varje år emot hundratusentals besökareoch turistindustrin är en växande global marknad.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förutsättningarna för mjölkproduktion från renar (Rangifer tarandus) som en del av den moderna renskötseln. Frågeställningar som inkluderades i litteraturstudien var renmjölkens sammansättning, hur mycket en vaja kunde producera, hur mjölkproduktionen påverkades av faktorer som mjölkningssystem, mjölkningsmiljö och oxytocininjektioner, mjölkproduktionens koppling till nutrition, kalvens betydelse, problem som kan tänkas uppstå och om renen som ett framtida mjölkproduktionsdjur skulle vara ekonomiskt hållbart. Mjölkning av renar har tidigare förekommit ganska allmänt inom samisk renskötsel men det upphörde under 1900-talet på grund av bland annat att sjukdomar spreds när renarna hölls på mindre ytor. Faktorer som är centrala inom mjölkproduktionen hos renar är den totala mjölkavkastningen under laktationen och mjölknedsläppsgraden. Mjölkavkastningen hos vajor varierar mellan individer och påverkas bland annat av separation från kalven, injektioner av oxytocin och mjölkningsmiljön.

Uppsatsens huvuddel handlar om offer och offrandet inom de svenska samernas förkristna tro, där björnriten lyfts fram som en egen del. Innan man kommer till detta får man kort ta del av samernas gudavärld, vilken bestod i många olika gudomar eftersom samerna trodde att allt var besjälat. Därefter kan man läsa om nåiden, den man som kunde försätta sig i trans för att resa i andevärlden då man behövde hjälp vid exempelvis någon sjukdom. Sist i denna del har trumman fått en egen plats, vilken bland annat nåiden ibland använde som hjälpmedel för att försätta sig i trans. I den sista delen innan diskussionsdelen kan man läsa om de möjliga förändringsfaktorerna för offrande, där nybyggare och den kristna missionen lyfts fram som två exempel.Syftet med denna uppsats var att visa att offrandet och offrandets betydelse förändrades genom kontakt med nybyggare och andra kulturmöten, vilken troligtvis var en av orsakerna till förändring av offrandets betydelse.

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv.