Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig.

Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något?Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv..

Det muntliga minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de äkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur värderas uttryck för samiskt kulturarv utifrån olika kulturella erfarenheter av att vara same?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna.

De senaste årens kulturarvsdiskussioner har präglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. Utgångspunkten för denna uppsats är en upplevelseanläggning; den så kallade Trelleborgen i den sydskånska staden Trelleborg. Borgen är en rekonstruktion av en fjärdedels ringborg som man funnit spår av i samband med uppdragsutgrävningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel på kulturarvsproduktion, där stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken är dock överhängande att många av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

Turistiskt kulturutövande ? en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ?fiktiva kulturarv?. Två fallstudier, ?Arnfenomenet? och ?Da Vinci- effekten?, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner.

Turistiskt kulturutövande ? en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ?fiktiva kulturarv?. Två fallstudier, ?Arnfenomenet? och ?Da Vinci- effekten?, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en människa men kan också skapa en inre konflikt när det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete är att studera sätt att skriva låtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som händer om jag i mitt musikskapande försöker använda mig av mina identiteter, eller rättare sagt, hela min identitet på olika sätt. Projektet består av låtskrivande som resulterat i sju låtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar på och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gång har jag analyserat huruvida och i så fall på vilket sätt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i låtskrivandet och arrangemangen.

The aim of this essay is to study how the Sami are presented in four textbooks about religion and history that are used in the schools of the majority culture of Sweden today and one book of ideas asto how a textbook could look like from a Sami's perspective. Its aim is not only to study how the Sami are presented but also to discuss how students who read these books could interpret what it means to be a Sami and what their culture is about. It is also meant to discuss how the Sami identitycould be formed. In order to be able to discuss this the essay uses three different kinds of theories about identity and culture. The analysis showed that there is little information about Sami culture, identity, religion and historypresented in the four textbooks used in schools of the majority culture and that these books seem to want students to think that the Sami are troublemakers but are and should be assimilated into the majority culture..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och värden gjorts förståeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har använts är det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som används för att förstå situationen. Teorin är baserad på internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstås och värderas, och även behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen består av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och Rättighetslogiken..

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?Hur gick jakten på björnen till?Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet.

Syftet med vårt examensarbete var att genom pedagogiska aktiviteter stärka identiteten hos ungdomar med minoritetstillhörighet samt öka förståelsen för det mångkulturella. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två minoritetsgrupper, en samisk och en tornedalsk, under sju praktikveckor. Ungdomarna var i åldern fjorton till femton år. Vi använde loggboken som instrument, där eleverna skrev sina reflektioner efter lektionstillfällena. Resultatet visade att samiska ungdomarna har en stark kulturell identitetskänsla medan ungdomarna i Tornedalen inte såg någon skillnad mellan att vara svensk eller tornedaling.