Sök:

Sökresultat:

1549 Uppsatser om Samhörighet med staden - Sida 44 av 104

Att leva med diabetes mellitus typ tv? : En litteratur?versikt

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Kvarteret Allön 4 : Gammalt och nytt i en spÀnnande kombination

Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in pÄ 1900-talet av lÄg bebyggelse i ett och tvÄ plan. Idag finns endast fem bevarade envÄningshus kvar inom stadskÀrnan. Ett av dessa hus har nu under en lÀngre tid fÄtt stÄ tomt och förfalla medan ett rivningshot invÀntas.Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pÄgÄtt i snart 20 Är, utan att man lyckats nÄ nÄgon lösning, situationen Àr minst sagt lÄst.Detta arbete lÀgger fram nya idéer och förslag pÄ hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemÄl och som skulle kunna vara en lösning för bÄde huset, staden och fastighetsÀgaren. .

Parkbiblioteket

Parkbiblioteket Detta examensprojekt Àr tÀnkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information pÄ, samtidigt som platsen fÄr en ny koppling mellan gatan och parken dÄ grÀnsen utgörs av en bergskÀrning idag, och denna Àr idag planerad att ge plats för nya bostÀder. Utformningen av mitt bibliotek Àr förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna pÄ en vandring upp till den översta nivÄn dÀr gÄngvÀgar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hÀngs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna tÀcks utvÀndigt med falsad skivtÀckning av zinkplÄt. Programmet innefattar Àven ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer..

Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Fj?llen som en allm?nning En milj?ekonomisk studie om externaliteter i rensk?tselomr?den

Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.

"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Uppsala - en riktig cykelstad!

2007 gjorde Uppsala studentkÄr en enkÀt om cykeltrafiksÀkerhet riktad till sina studenter. I enkÀten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och Àven med underhÄllet av stadens cykelnÀt. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjÀnstemÀn, upprepat enkÀten samt bedrivit litteraturstudier. DÀrefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlÀtta för studenter att fÀrdas med cykel i Uppsala. Resultatet Àr en sammanstÀllning av hur Uppsala kommuns arbete med nÄgra cykelrelaterade frÄgor Àr upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbÀttring.

Personen Professionen & Staden - om det sociala arbetes roll i en socialt hÄllbar (stads)utveckling

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Personers upplevelser av att ?verleva ett hj?rtstopp : En kvalitativ litteratur?versikt

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Liv i gr?nslandet mellan behov och begr?nsningar. En kvalitativ studie om patienters upplevelser av r?ttspsykiatrisk v?rd.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Staden mellan vÀgar och spÄr : att skapa möjligheter för blandstad pÄ Marieholm

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Stadsmiljöns betydelse för en stads identitet : med Malmö som referensstad

Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.

Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->