Sök:

Sökresultat:

1540 Uppsatser om Samhörighet med staden - Sida 33 av 103

Den bilfria staden : om hÄllbarhet och levnadsstandard

Privatbilismen i stÀderna Àr ett fenomen som har vÀxt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en sÄpass kort tid har den helt förÀndrat hur vÄra stÀder ser ut och hur vi lever vÄra liv. Bilen har blivit en sÄ sjÀlvklar och viktig del av samhÀllet att trots att vi idag Àr vÀl medvetna om dess negativa inverkan pÄ miljön och pÄ oss sÄ diskuteras nÀstan aldrig möjligheten att göra stÀderna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrÄgasÀtta bilens sjÀlvklara plats i vÄra stÀder och i vÄr stadsplanering. Jag har valt att se pÄ frÄgan ur ett socialt hÄllbarhetsperspektiv och med fokus pÄ hur bilismen pÄverkar vÄra sociala liv, vÄr mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort. Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba.

?Boys will be boys?? En intervjustudie om hur personal i fritidshem arbetar med fr?gor som ber?r samtycke, sexualitet och relationer.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Det offentliga rummet : en möjlighet till rekreation?

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

Industrins rekryteringsbas Vad kan den och kan den rÀtt? : Kvalitén pÄ utbildningen/undervisningen enligt branschen.

Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

Vildsvin - tillgÄng eller belastning

MÄnga av de lÀnder som idag har en hög andel slumomrÄden styrdes lÀnge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur mÄnga av dessa lÀnders stÀder ser ut idag, etablerades redan dÄ. Den kaotiska urbanisering av stÀder som skett de senaste 50 Ären Àr en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer Àn hÀlften av vÀrldens befolkning i stÀder, och mycket tyder pÄ att den urbaniserade befolkningen kommer att vÀxa. I lÄginkomstlÀnder Àr problemet som störst, dÀr majoriteten av stadens invÄnare bor i sÄ kallade slumomrÄden.

En diskursanalys av mellanrum - motsÀgelsernas plats

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.

Utegym i staden : attraktiva för alla

Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Övervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.

Att hamna rÀtt

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Att gestalta med stadens mellanrum som fördröjande system : ett gestaltningsförslag med utgÄngspunkt i den hÄrdgjorda staden

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen

Stockholmsoperan, StadsgÄrdkajen, en opera för alla!Koppla samman och tillÄta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka mÀnniskor att vistas pÄ platsen, dag som natt, Stockholmsbo som vÀrmlandsbo. Oavsett om du gÄr pÄ opera eller bara tar en kvÀllspromenad, vill Àta en god matbit eller fika pÄ café, ska operan tillgodose alla dessa behov..

Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet.

VÀgen i det peri-urbana landskapet : mötet mellan stad och land, mellan gata och vÀg samt mellan urbana och rurala ideal

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vÀgar och gator samt mellan stad och land. HÀr sker Àven mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete Àr att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vÄr uppfattning om stad och land. Dessa ideal stÄr i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolÀra förhÄllandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land pÄverkats av dessa ideal.

Möten i det offentliga rummet ? om utformningen av offentliga rum och dess betydelse för social interaktion

MÄlet med denna uppsats Àr att utifrÄn Jan Gehls begreppsvÀrld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser dÀr olika mÀnniskor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön Àr viktiga för att underbygga ett tolerant, vÀl integrerat samhÀlle. Men hur skapar man dessa vÀl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att mÀnniskor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 Är forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, Àr anlitade av stÀder i de flesta vÀrldsdelar och vad gÀller utvecklandet av socialt hÄllbara stÀder kan Gehl nÀrmast betraktas som ett fenomen.

Mot en h?llbar framtid. Vilken roll kan metrobuss ha f?r framtidens mobilitet p? motortrafikleder i G?teborg, M?lndal och Partille?

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Upplösning i staden : En studie av individ och struktur i Paul Austers City of Glass

The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flĂąnuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity..

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->