Sök:

Sökresultat:

1064 Uppsatser om Samhällsrelevant fakta - Sida 15 av 71

VÀxtvÀggar i nordiskt stadsklimat

Grönska i stÀder har alltid varit efterfrÄgad. I och med de moderna stÀdernas förtÀtning i hela vÀrlden ökar efterfrÄgan mer och mer. Det finns mÄnga former av vÀxtelement i urbana sammanhang, de mest traditionella inslagen Àr parker och blomsterplanteringar. I stÀder och andra förtÀtade omrÄden finns mycket fria och outnyttjade ytor i form av hustak och fasader. Men i och med stÀdernas stÀndiga förtÀtning lÀmnas inte mycket utrymme till vÀxtligheten.

V?ga fr?ga! En enk?tstudie om vilka faktorer som p?verkar sjuksk?terskor att fr?ga kvinnor om v?ld i n?ra relation

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Musikalproduktion med sna?va ramar : att dra mycket kanin ur lite hatt

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

UPPLEVELSER AV NATUR- OCH TR?DG?RDSAKTIVITETER F?R PERSONER 60 ?R OCH ?LDRE

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Om Negativ Kausal Relata

NÀr vi sÀger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhÄllande föreligga mellan de bÄda. Diskussionen gÀllande specificeringen av dessa entiteter, allmÀnt kallade kausala relata, har i mÄngt och mycket begrÀnsats till debatten om vilken typ av entiteter de mÄste vara. Den vanligaste uppfattningen Àr att kausalitet Àr en relation mellan olika hÀndelser, dÀr dessa antas vara partikulÀra entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istÀllet sÄdant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Bristande yrkesstolthet bland personal inom Àldreomsorg - Fakta eller myt

Syftet med studien var att undersöka hur ÀldrevÄrdspersonal upplever sin yrkesroll utifrÄn sig sjÀlva och hur de tror att samhÀllet ser pÄ ÄldringsvÄrd och pÄ dem som arbetar inom ÀldrevÄrden. I begreppet samhÀlle ingÄr samhÀllsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar pÄ syftet. Undersökningen syftade till att ta reda pÄ om empowerment kan tillÀmpas i yrket.

STYLIST ? ma?l, process och a?terkoppling. : En studie av det pedagogiska arbetet i undervisning pa? gymnasieskolans stylistprogram.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Rening av matarvatten och rökgaskondensat vid KraftvÀrmeverket i Linköping

I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingÄr det att under vÄren pÄ andra Äret utföra ett examensprojekt. Just det hÀr projektet utfördes pÄ KV1 pÄ Oscarsgatan, som Àr en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut pÄ att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner frÄn 1999 som Àr bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns nÄgot att Àndra, ta bort eller lÀgga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att Àven beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? dÀr man lÀr sig det viktigaste och nödvÀndigaste ifall att ordinarie drifttekniker av nÄgon anledning inte kan utföra sin uppgift.

Mellan raderna och illustrationerna

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Ovillkorlig lydnad: Uppfostran och disciplin f?r folkskolan och l?roverken, 1842-1955

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

STYLIST ? mÄl, process och Äterkoppling. : En studie av det pedagogiska arbetet i undervisning pÄ gymnasieskolans stylistprogram.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Redovisning av ekologiska risker i ?rs- och h?llbarhetsredovisningar. En analys av Impression management strategier inom transportbranschen

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

BARNS BEHOV AV URSPRUNGSFAMILJEN I CENTRUM - En kritiskt granskande studie av hur barn och unga framst?lls inom arbetss?ttet Barns behov i centrum (BBIC)

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r?v?ld i n?ra relationer : En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->