SammanfattningVi har i vÄrt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sÀtt att lÀra inom lÀs och skrivfÀltet. Vi belyser didaktiska val av lÀrandeformer och undervisningsinnehÄll hos pedagoger som arbetar pÄ en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras pÄ mÀnniskors olika sÀtt att lÀra genom att anvÀnda sig av sprÄklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda pÄ om de didaktiska valen skiljer sig Ät mellan pedagoger pÄ skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lÀrare frÄn fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sÀtt att lÀra.Resultatet visar att pedagogerna pÄ den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrÄn elevernas intelligenser och deras olika sÀtt att lÀra och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna frÄn övriga skolor varierar istÀllet sin undervisning utifrÄn sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsÀtt pÄ lÀs- och skrivlÀrande eftersom den syftar till god förstÄelse, meningsfullhet och att kunna tillÀmpa förvÀrvad kunskap.

I studien har gymnasielÀrares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras pÄ intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhÄllit sina erfarenheter, tillÀmpnings- och förhÄllningssÀtt till GIS.De slutsatser som framkommer Àr att respondenterna enbart anvÀnder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillÀmpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frÄgor i undervisningen, och dÀrmed Àr det undervisning, med hjÀlp av GIS, som karakteriserar respondenternas anvÀndning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhÄllanden, sÄsom landformer. Vissa respondenter anvÀnder ocksÄ GIS till att behandla frÄgor med utgÄngspunkt i kulturgeografiska förhÄllanden, till exempel olika typer av befolkningsfrÄgor.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlÀrares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades pÄ observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lÀrarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten frÄn den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lÀrare ansÄg att anvÀndandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade trÀffarna med didaktikern lett till förbÀttrat samarbete.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som anvÀnds i det didaktiska arbetet med barns sprÄkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande sprÄkutveckling, samt hur arbetet med sprÄkutveckling kan lÀggas upp i en barngrupp. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ forskningsansats dÀr intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgÄngspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och tvÄ pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns sprÄkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de Àven har kunskap om hur barn utvecklar sprÄk. De mÄste dessutom kÀnna till tidiga tecken pÄ avvikande sprÄkutveckling, samt pÄ vilka sÀtt de kan stödja barn i behov av sÀrskilt stöd för att tidigt sÀtta in rÀtt insatser..

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen Àr att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslÀrarna, alltsÄ vilka delar som lÀrarna anser, ska ingÄ i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig pÄ. Det finns redan en del skrivet kring lÀrarnas didaktiska val men forskningen faller nÀr det kommer till elevernas uppfattningar kring lÀrarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgÄngspunkt har vi som blivande religionslÀrare ocksÄ valt att fokusera pÄ just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen Àr alltsÄ Àven att utifrÄn enkÀter med de intervjuade lÀrarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsÀmnet samt de didaktiska valen som deras lÀrare vÀljer att ta upp i religionsundervisningen. EnkÀtunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv instÀllning till religionsÀmnet och att deras engagemang framförallt grundar sig pÄ deras egna intressen för religionsÀmnet men ocksÄ lÀrarens engagemang.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tvÄ verksamma lÀrare i Ärskurs ett kan arbeta med lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lÀrarna har olika teoretiska utgÄngspunkter vid planeringen av undervisningen. UtifrÄn arbetets resultat dras tvÄ slutsatser, nÀmligen att tvÄ verksamma lÀrare lÀgger upp sin lÀs- och skrivundervisning pÄ olika sÀtt, vilket leder till att de anvÀnder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen Àr ocksÄ att lÀrarna tillÀmpar de svenskÀmnesdidaktiska frÄgorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

SammanfattningI och med den senaste lÀroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lÀrarna fÄtt ett större ansvar för de didaktiska frÄgorna i skolans verksamhet. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa relationen mellan lÀrares uppdrag och arbete. De frÄgestÀllningar vi valt att fokusera pÄ Àr: Hur uppfattar lÀrare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkÀtundersökning med 40 lÀrare och genom att lÀsa tidigare forskning. Resultatet av vÄr undersökning visade att pÄverkansfaktorerna Àr mÄnga och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt pÄverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra utvalda lÀrare med lÄng erfarenhet bakom sig resonerar och motiverar sina didaktiska val i undervisningen. FrÄgestÀllningarna som vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur beskriver lÀrarna sina didaktiska val i undervisningen och hur motiverar lÀrarna dessa? Vilken valfrihet har lÀraren i sina didaktiska val? Forskningen visar att det inte kommer kunna skapas en fÀrdig lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som pÄ ett mirakulöst sÀtt fungerar för alla individer. Hur mÀnniskor lÀr kan aldrig begrÀnsas till en frÄga enbart om teknik eller metod. Det finns mÄnga olika sÀtt lÀraren kan vÀlja i utformningen av sin undervisning och hur lÀrare vÀljer att lÀra ut Àr bland annat beroende av den utbildning man gÄtt, ens sociala och kulturella bakgrund och den kultur som rÄder pÄ skolan.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..