HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.

StÀderna förtÀtas allt mer och de urbana grönomrÄdena riskerar att konkurreras ut. StadstrÀden stÄr ofta för en stor del av grönskan lÀngs gator, parkeringsplatser och torg i stadens centrum. De Àr en viktig del av grönstrukturen i staden. En hÄrdgjord stadsmiljö med rÄdande klimat och stÄndort ger ofta tuffa vÀxtförhÄllande bÄde ovan och under mark för trÀden. För att i framtiden behÄlla vÄra stÀder gröna behöver vi öka vÄr kunskap och bli mer medvetna om vilka trÀd som klarar av och kan tolerera dessa tuffa vÀxtförhÄllanden och samtidigt visa pÄ en god utveckling. Syftet Àr att ta reda pÄ om Ginkgo biloba Àr en lÀmplig art att anvÀnda i hÄrdgjord statsmiljö. Arbetet inleds med en litteraturstudie för att belysa de vanligaste problemen som pÄverkar vÀxtligheten i en hÄrdgjord stadsmiljö samt för att undersöka vilka krav pÄ och tolerans mot Ginkgo biloba har mot denna miljö.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsomrÄdet i VÄrgÄrda tÀtort, VÄrgÄrda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtÀta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tÀtorten samt att effektivisera ytan och omrÄdet vid stationen. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tÀtorten. Litteraturstudier har gjorts kring Àmnet stationssamhÀllen och en inventering av planomrÄdet har gjorts. Som analysmetoder har jag anvÀnt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt Àven besök pÄ orterna Herrljunga och Uddevalla, dÀr jag studerat lösningar pÄ stationsomrÄdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som mÄste irnymmas pÄ ett Àldre stationsomrÄde.

Palliativ vÄrd innebÀr ett förhÄllningssÀtt dÀr patientens livskvalitet stÄr i centrum. VÄrden kÀnnetecknas av en holistisk mÀnniskosyn dÀr patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. FrÄn sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vÄrd bedrivas inom sÄvÀl primÀrvÄrd som slutenvÄrd och omfattningen av det palliativa vÄrdandet varierar beroende pÄ inom vilket omrÄde sjuksköterskan Àr verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens vÀlbefinnande. Professionell hÄllning inom palliativ vÄrd innebÀr att sjuksköterskan medvetet tillÀmpar ett empatiskt förhÄllningssÀtt.

The thesis strives to reveal the dynamics between a central and a peripheral shopping area in Kalmar, Sweden. The establishment of larger shopping centers has become a hallmark of postindustrial cities. Cities globally are at risk of creating an urban economic rift between the central and peripheral shopping areas. By establishing major shopping venues around the traditional central business districts, cities hope to create a larger customer hinterland and thereby also increased economic growth. The aim of this thesis is answered by two research questions regarding collaboration and competition between two shopping areas; the central Kvarnholmen and peripheral Hansa City Mall.

Intill StĂ„ngĂ„n mellan E4:an och sjön Roxen i Linköping, Östergötland, finns ett naturorĂ„de som ska utvecklas till ett attraktivt och tillgĂ€ngligt rekreationsomrĂ„de. OmrĂ„det Ă€r belĂ€get cirka tvĂ„ kilometer frĂ„n Linköpings centrum och har en area pĂ„ cirka 1,5 kvadratkilometer. I omrĂ„det finnsett befintligt friluftsliv dĂ„ det idag finns esegelbĂ„tshamn, sommarstugor och olika föreningsverksamheter som en kanotklubb och en jolleklubb. Det anvĂ€nds men Ă€r fortfarande relativt okĂ€nt bland Linköpingsborna. StĂ„ngĂ„n och StĂ„ngĂ„mynningen Ă€r till största delen skymd och otillgĂ€nglig.

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

I dagens vÀrld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förÀndras snabbt. Det skapar nya förutsÀttningar för sociala rörelser. Kulturjam Àr en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhÀllet. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vÀnda dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam Àr en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestÀmmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Det finns mÀnniskor idag som undviker att gÄ ut av rÀdsla för att inte hitta en bÀnk utmed promenaden. Det Àr nÄgot som inskrÀnker pÄ sÄvÀl hÀlsa som livskvalitet och bör dÀrför ses som en viktig punkt för att göra staden mer tillgÀnglig. Alla har att vinna pÄ en tillgÀnglig stad, men framförallt Àr det rörelsehindrade och Àldre som har störst behov av ökad tillgÀnglighet. DÄ mÄnga rörelsehindrade lider av bÄde fysisk och psykisk ohÀlsa i oproportionerligt hög grad finns det mÄnga vinster med att underlÀtta möjligheterna till utevistelse. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka tillgÄngen till bÀnkar i Uppsala.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och förstÄ hur de Àldre som befinner sig i ett beroendeförhÄllande upplever sitt subjektiva inflytande i vardagen pÄ det sÀrskilda boendet. Syftet har undersökts med följande frÄgestÀllningar: Hur gÄr de Àldre tillvÀga för att skapa inflytande i vardagen? Hur upplever och beskriver den Àldre sitt inflytande för att fÄ sina behov tillgodoseddaMetod: VÄr studie bygger pÄ tio halvstrukturerade intervjuer med Àldre pÄ tvÄ sÀrskilda boenden i Göteborgs stad, centrum. Analysen har följt ett empirinÀra förhÄllningssÀtt (Widerberg, 2002) samt Kvales, (1997) principer för analys. Empirin har analyserats, jÀmförts och teoretiserats med hjÀlp av socialutbytesteori samt tidigare forskning.Resultat och slutsatser: Vi har i vÄr studie kunnat se att tidens betydelse framkommer som en viktig aspekt för hur vÄra informanter upplever sitt inflytande.

SamhĂ€llets utveckling i kombination med förĂ€ndringar inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden ökar risken att drabbas av en allvarlig hĂ€ndelse. HĂ€lso- och sjukvĂ„rden mĂ„ste dĂ€rför anpassas för att kunna hantera situationer med ett stort skadeutfall, i samma utstrĂ€ckning som en ovĂ€ntad minskning av tillgĂ€nglig kapacitet, till exempel vĂ„rdplatsbrist. Genom att hitta svagheter i verksamheten sĂ„ ökar möjligheterna att Ă„tgĂ€rda dessa och dĂ€rmed förmĂ„gan att kunna upprĂ€tthĂ„lla de ordinarie mĂ„len för vĂ„rd och behandling av patienter vid en allvarlig hĂ€ndelse. Syftet med denna studie var att utveckla och testa en arbetsmetod för att systematiskt kunna analysera och utvĂ€rdera katastrofmedicinsk beredskap, samt identifiera, orsaksbestĂ€mma, Ă„tgĂ€rdsanalysera och mĂ€ta förmĂ„gan att hantera de för Landstinget i Östergötland (LiÖ) vĂ€sentliga omrĂ„dena av katastrofmedicinskt beredskap. För detta Ă€ndamĂ„l utvecklades en arbetsmetod genom att kombinera en av Katastrofmedicinskt Centrum skapad strukturmall med den metod som PatientsĂ€kerhetsenheten inom LiÖ anvĂ€nder sig av vid riskanalyser.

Äldre personer Ă€r ofta högkonsumenter av lĂ€kemedel och en del kan vara ordinerade Ă€nda upp till ett femtontal lĂ€kemedel. TyvĂ€rr ökar risken för betydelsefulla interaktioner med personens Ă„lder och med antal förskrivna lĂ€kemedel. Ett exempel pĂ„ en opassande kombination Ă€r lĂ€kemedlen karbamazepin och dextropropoxifen som kan leda till allvarliga toxiska effekter av karbamazepin. Syftet med denna studie har varit att studera förekomsten av lĂ€kemedelskombinationen karbamazepin och dextropropoxifen i Sverige. En datafil pĂ„ alla receptexpeditioner under Ă„r 2006 avseende karbamazepin i kombination med andra lĂ€kemedelsutköp erhölls frĂ„n Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen.

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrÄn litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhÀllet. Barnen orienterar sig med hjÀlp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare pÄ. Barnen har i flera fall besökt sina förÀldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört förÀldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka sexÄringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien anvÀnds en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju anvÀnds som redskap för att pÄ ett mer djupgÄende sÀtt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrÄn önskan om att sexÄringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

Syftet med vÄr studie Àr att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, pÄ en av enheterna i Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vÄr studie stÄr begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd trÄd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag Àr att stödja samhÀllet i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer pÄ alla nivÄer i samhÀllet, frÄn individnivÄ till kommuner och nÀringsliv. De ger stöd och rÄd, upprÀttar regler och rutiner samt hjÀlper samhÀllet att planera för trygghet och sÀkerhet. Den enhet pÄ MSB som vi studerat bestÄr av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs nÀrmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman vÄra respondenters svar med de teorier vi anvÀnt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

Sammanfattning Titel: Samverkan pÄgÄr ? Stanna till vid HÄllplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! NivÄ: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har ocksÄ samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie Àr unik, dÀrför att det inte tidigare har gjorts nÄgon utvÀrdering av samverkans- och nÀtverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den hÀr uppsatsen se nÀrmare pÄ samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjÀnst, skola och polis i stadsdelen RosengÄrd i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa framgÄngsfaktorer och brister i samverkan och nÀtverksarbetet kring socialtjÀnstens öppenvÄrdsarbete bland unga kriminella pÄ RosengÄrd.