Syftet med uppsatsen Àr att inventera och undersöka förÀndringsarbetares förhÄllningssÀtt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förÀndringsarbete som fokuserar pÄ jÀm-stÀlldhet och mÄngfald i arbetsorganisationer. Studien Àr avgrÀnsad till sex förÀndringsarbet-are, anstÀllda i eller arbetande för vÀlfÀrdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsfrÄgor.Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jÀmstÀlldhet och mÄngfald i arbetsorganisationer, motstÄnd mot förÀndrings-arbete med jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsfrÄgor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frÄgorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg Àr diskursanalysens diskursteori, anvÀnd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, anvÀnd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna.Metoden för uppsatsen Àr öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sÀtta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen.Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som förÀnd-ringsarbetare anvÀnder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus pÄ jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Resultatet visar ocksÄ att de meningsskapande strategierna Àr verksamma i tvÄ diskurser med olika fokus ? den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strÀvan efter djupgÄende förÀndring och den andra vice versa..

Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur historien kring barnavÄrden pÄverkat dagens sociala barnavÄrd, vilka förÀndringar som har skett och vilka Àldre syn- respektive arbetssÀtt som finns kvar. Vi vill Àven undersöka dagens intentioner med det sociala barnavÄrdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvÄrar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjÀnstens barnavÄrds historia, lagförÀndringar, förhÄllningssÀtt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus pÄ socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat tre socialsekreterare ifrÄn tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vÄrt resultat och analysdel har vi anvÀnt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vÄrt intervjumaterial.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsomrÄdet i VÄrgÄrda tÀtort, VÄrgÄrda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtÀta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tÀtorten samt att effektivisera ytan och omrÄdet vid stationen. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tÀtorten. Litteraturstudier har gjorts kring Àmnet stationssamhÀllen och en inventering av planomrÄdet har gjorts. Som analysmetoder har jag anvÀnt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt Àven besök pÄ orterna Herrljunga och Uddevalla, dÀr jag studerat lösningar pÄ stationsomrÄdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som mÄste irnymmas pÄ ett Àldre stationsomrÄde.

BakgrundFetma Ă€r en utbredd folksjukdom, hos sĂ„vĂ€l barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslĂ„nga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulĂ€ra sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjĂ€lpa barn, förĂ€ldrar och familjer till en bĂ€ttre hĂ€lsa vilket i lĂ€ngden Ă€ven leder till en förbĂ€ttrad hĂ€lsa pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn allmĂ€n litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanstĂ€lla den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom Ă€mnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats.ResultatFem huvudkategorier formulerades. FörutsĂ€ttningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus pĂ„ kunskap och ansvarsomrĂ„den.FörĂ€ldrautbildning, med förĂ€ldrarnas avgörande roll för barnens hĂ€lsa i centrum samt hur sjuksköterskan pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt arbetar med utbildning av förĂ€ldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgĂ„ngsrika metoden för preventionsarbete inom omrĂ„det.Interprofessionella teamet, ett arbetssĂ€tt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet.

I denna rapport görs en kartlÀggning pÄ uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagslÀget med rörlig media. UtifrÄn detta tas förslag fram pÄ förbÀttringsomrÄden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten Àr tÀnkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien Àr att kommunikationsavdelningen pÄ Sida har mÀrkt en ökad efterfrÄgan pÄ rörlig media som kommunikationsmetod. I dagslÀget Àr det frÀmst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsÀndning av seminarier, videointervjuer med experter och kÀnda personer och en videoserie med namnet ?MÀnniskan i centrum?.

Att arbeta inom omsorgen innebÀr en tÀt kontakt med andra mÀnniskor. Vid arbete tillsammans med andra mÀnniskor finns det ett behov av att kunna samarbeta med varandra. Det Àr den funktionshindrade som ska stÄ i centrum för all omsorgsverksamhet. Det Àr enhetschefen som har det övergripandet ansvaret över verksamheten, men det Àr personalen som arbetar nÀrmast den funktionshindrade och som ser vilka behov som finns. Syftet för uppsatsen Àr att beskriva hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden nÀr parterna inte Àr lokaliserade pÄ samma arbetsplats.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

Sedan 2004 har bÄde Sverige och Finland en ny vattenvÄrdslagstiftning som ett resultat av det ramdirektiv för vattenförvaltning som instiftades inom EU 2004. Ramdirektivet föreskriver bland annat att vattenförvaltningen skall vara uppbyggd kring avrinningsomrÄden istÀllet för administrativa grÀnser och att avrinningsomrÄden som korsar landsgrÀnser skall samförvaltas mellan de lÀnder som Àr berörda. Mellan Sverige och Finland ligger Torne Àlvs avrinningsomrÄde som ocksÄ samförvaltas av de tvÄ lÀnderna. Innefattat i förvaltningen Àr ett stort antal aktörer frÄn bÄde central, regional och lokal nivÄ. Speciellt pÄ den lokala nivÄn finns ett stort antal aktörer eftersom vattenförvaltningen i enlighet med EU:s ramdirektiv pÄ ett tidigt stadium skall involvera lokala aktörer.

Att marknadsföra sig rÀtt har idag blivit A och O för företag. För att överleva Àr det av högsta vikt att finna nya forum att placera sin reklam i. Idag finns det dock sÄ mycket reklam som cirkulerar i samhÀllet att företagen mÄste konkurrera om konsumenternas uppmÀrksamhet. Det gÀller alltsÄ att sticka ut och finna nya marknadsföringskanaler hela tiden. Internet och bloggar har haft en enorm genomslagskraft och i Sverige Àr det de temabaserade modebloggarna som stÄr i centrum. DÄ bloggarna blivit sÄ stora som de Àr och dÄ bloggerskorna uppfattas som förebilder diskuteras det en hel del kring vad son skrivs i bloggarna.

I denna uppsats sÄ undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkÀtundersökning har jag fÄtt en inblick i hur mina respondenter kÀnner inför dessa Àmnen. Jag undrar om det finns platser i staden dÀr invÄnarna kan trÀffas och föra att gott samtal och om de kÀnner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet anvÀnder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstÄ rummets tillblivelse med hjÀlp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den förestÀllda platsen. Jag har Àven anvÀnt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

De lokala kursplanerna i bild stÄr i centrum för denna studie. Syftet Àr att utifrÄn tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildÀmnets innehÄll. Syftet Àr Àven att belysa och problematisera bildÀmnets innehÄll i spÀnningsfÀltet mellan tradition och förnyelse utifrÄn de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildÀmnet kan innehÄlla för att mÄlen skall nÄs i undervisningen sÄ som de formuleras i nationella styrdokument.Studien bestÄr i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhÄllande till tradition och förnyelse.

Det utvecklas dagligen mĂ€ngder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller YouTube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med vĂ€ldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan vĂ€xa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas Ă€r oftast bara en bra idĂ©. Är det emellertid sĂ„ enkelt? Den hĂ€r studien försöker ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hĂ€nsyn till för att bli framgĂ„ngsrik.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder gentemot lÀxor i Àmnet svenska pÄ gymnasiet, samt huruvida det finns en samstÀmmighet eller motsÀttning mellan dessa bÄda grupper. Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar, lÀrare och elever, och bestÄr av bÄde enkÀter och kvalitativa intervjuer. EnkÀtundersökningarna genomfördes först och de har sedan legat till grund för djupintervjuerna som sedermera legat i centrum för studien. I lÀrarundersökningens enkÀtdel ingick 10 yrkesverksamma gymnasielÀrare i Àmnet svenska, och tre av dessa lÀrare stÀllde dÀrefter Àven upp pÄ att bli intervjuade. I elevundersökningen Àr underlaget dÀremot 48 elever som fyllde i enkÀter och tre som blev intervjuade. Resultatet av lÀrarundersökningen visar att samtliga undersökta lÀrare anvÀnder sig av lÀxor kontinuerligt, och trots att den teoretiska grunden inte Àr sÀrskilt fast sÄ har de en mÀngd tankar kring Àmnet ifrÄga. Eleverna har ocksÄ mÄnga tankar och funderingar kring lÀxor, men ser dem mer som ett nödvÀndigt ont som hör till.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lÀrande. Men mÄnga barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken trÄkig och svÄr. Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan öka elevers lust att lÀra matematik. Jag undersöker vad som sÀgs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa tvÄ begrepp egentligen innebÀr. Vidare har jag tagit reda pÄ vad litteraturen menar Àr viktigt för elevernas lust.