Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn pÄ hur surfplattan anvÀnds som verktyg och hjÀlpmedel i förskolans verksamhet och Àven ge en förstÄelse kring hur pedagogerna tÀnker kring surfplattan i förskolan. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien Àr pÄ vilket sÀtt surfplattan anvÀnds som ett hjÀlpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tÀnker pedagoger kring anvÀndningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex pedagoger pÄ fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas anvÀndning av surfplattan kan delas upp i tvÄ större anvÀndningsomrÄden. Den första Àr barnens lÀrande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra Àr pedagogernas dokumentation av barnen.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Studien syftar till att ta reda pÄ hur musiklÀrare ser pÄ motoriska problem, hur informerade de Àr om elevers svÄrigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstÄ i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter.Den forskningsmetod som anvÀnts i studien Àr den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lÀrare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lÀrarna fÄr reda pÄ motoriska problem och hur de hanterar dem.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ?A meeting of learning ? personal development dialogue that is led by children and young people?, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and ?owning? their personal development dialogue, especially the students themselves.

Bakgrund: Hypertoni Àr en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska lÀkemedel och rÄd om livsstilsförÀndringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja mÀnniskor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr vi sammanstÀllt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus pÄ livsstilsförÀndringar. Som analysmetod anvÀndes ett induktivt förhÄllningssÀtt dÀr huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: LivsstilsförÀndringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssÀnkande effekt hos personer med hypertoni.

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

I denna uppsats utreder jag tvÄ olika kristna sÀtt att se pÄ djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste kristna synen pÄ djur, som jag har valt att kalla för den traditionella kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och djurvÀnlig kristendoms syn pÄ djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrÄn en hermeneutisk metod. Den alternativa kristna synen skÀnker djuren en större betydelse i den kristna lÀran Àn den traditionella synen pÄ djur.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda pÄ hur lÀrare definierar och upplever svÄra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de anvÀnder sig av. Med maktperspektiv avsÄgs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhÄllanden och i studien har vi analyserat hur makt pÄverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lÀrare i grundskolans senare Är och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi anvÀnt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

Patientdelaktighet i vÄrden har visat sig resultera i förbÀttrade behandlingsresultat och ökad tillfredsstÀllelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hÀlso- och sjukvÄrden kan sjuksköterskan fÄ en fördjupad insikt i patientens livsvÀrld och förbÀttrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bÀttre förutsÀttningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Metoden var en litteraturstudie av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

Tullkammarkajen Àr idag ett hamn- och industriomrÄde belÀget vid Än Nissan i Halmstad. Det utmÀrkta lÀget i staden med nÀrhet till bÄde centrum, jÀrnvÀgsstation och vatten gör omrÄdet synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvÀndning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen bestÄr dÀrför i att planera ett nytt bostadsomrÄde med en trivsam utemiljö och en kaj som Àr öppen för allmÀnheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, fÄr ett blandat innehÄll men med en dominans av bostÀder. Viss etablering av handel, kontor och service ökar attraktiviteten och ger liv och rörelse i omrÄdet.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

An information audit identifies, among other things, organizations information resources, the information flow and the needs of the information users. The purpose of this masters thesis was to describe the management of information within a local unit of BorÄs municipality by putting an information audit-method in practice. The focus was on three issues: What information needs could be seen in the organization? How does the information flow through the organization? How does Sugan Henczels seven-stage model serve as a tool to map the management of information within the local unit? The study only described the situation at a certain time at the chosen organization. The seven-stage information audit model was revised and adjusted to the studied organization by only carrying out four of the seven steps: Planning, Data collection, Data analysis and Data evaluation.